– Jag hade ingen aning om att jag skrivit det här brevet så det var verkligen en jättehäftig känsla.
– Det var häftigt att hålla i ett brev som ingen läst på 20 år. Innan jag öppnade det tänkte jag på allt som hänt sedan jag skrev det.
Avsändare är Jacob Axdorphs 13-åriga jag. Han beskriver kort sina fritidsintressen, med golf på en given förstaplats. Och avslutar brevet med en fråga: "Hur mår du? Jag mår bra.".
– Någonstans känner jag den där osäkra lilla krabaten som jag var under tonåren.
I dag är Jacob Axdorph lärare i matematik på Stallarholmsskolan i Strängnäs kommun och adjunkt på Mälardalens högskola. Han är också instruktör på Forever träning och hälsa.
– När jag var yngre såg jag mig inte alls i den ledarrollen, och mattelärare hade jag aldrig kunnat gissa. Ärligt talat så hade jag det rätt tufft med matten själv när jag gick i skolan.
Brevet har fått honom att fundera.
– Det har verkligen gett perspektiv på livet. Jag tänker på hur mycket jag utvecklats och lärt mig. Jag blir både glad och tacksam över att jag hade det bra då och att jag har det bra nu.
Om han fick samma möjlighet i dag skulle han dock vara lite mer utförlig.
– Jag skulle beskriva mer om hur mitt liv ser ut nu och ställa mer frågor till mig själv. Men också mer om vad jag tänker och tycker.
Jacob Axdorph är inte ensam om att få ett brev från sig själv. Brevskrivningen är en del i en kampanj som Postmuseet inledde 1994. Breven har förvarats i 20 år, tills de nu nått sina mottagare.