Till vardags pluggar jag faktiskt ett civilingenjörsprogram i teknisk matematik, och om en vecka så ska jag skriva min första tenta. Det är nervöst och pirrigt och allt det där, men det betyder också att mina dagar nästan bara innehåller föreläsningar och tentaplugg.
För att slappna av så försöker jag ge mig själv ledigt några timmar varje kväll. Som tur är så hjälper tv-serier mig att slappna av.
Vad tittar jag på då? Är det något nytt och spännande? Den senaste hyllade, prisbelönade dramaserien? Eller fortsätter jag att slaviskt följa de serierna jag vanligtvis tittar på?
Svaret är nej, nej och nej. I stället ser jag om gamla serier. Min egna förklaring till detta är att hjärnan har vant sig vid att repetera hela dagarna. Så på kvällen vill jag ha ett sammanhang jag känner igen. Precis som jag på dagen vill fördjupa mina kunskaper och inte tvinga in nya, stora områden i mitt redan stressade huvud så vill jag på kvällen inte behöva förstå en helt ny värld eller lära känna helt nya karaktärer.
Den senaste veckan har framför allt det historiska dramat "The White Queen" tagit upp min begränsade fritid. Serien handlar om Elizabeth Woodville, Lancasterflickan som gifte sig med Yorkkungen Edward IV. Serien är en komplicerad blandning av romantik, plikt, krig, manipulation och strategi. Allt för att nå och behålla tronen.
Det är en intressant och stark skildring av en viktig del av Englands historia och så pass dramatisk att det är svårt att förstå att mycket av det här har hänt på riktigt. Dessutom är kläderna helt underbara och samspelet mellan skådespelarna likaså.
Sammanfattat så är det inte bara för att jag tentapluggar som jag vill se om den. Jag såg den när den först kom ut, strax efter att ha läst färdigt boken med samma namn. Jag gillade den då och jag gillar den nu.
Annars vill jag tipsa om min guilty pleasure – "Glee", som är en serie som likt "The White Queen" redan har sänts i sin helhet. I det här fallet är det framför allt de tidiga säsongerna jag rekommenderar.
Musikalserien utspelar sig på en fiktiv high school i USA och handlar om ungdomar som är utstötta och mobbade, eller som inte vågar vara sig själva, och hittar en säker plats i skolans Glee club, där de tillsammans sjunger och uppträder och utvecklas som människor. Det är en lagom blandning av rörande historier, stereotypa high school-personligheter och en bra blandning musik. Har man sett serien en gång är det dessutom lätt att plocka ett par avsnitt som man gärna vill se igen.
Det är verkligen så att man kan se om vissa serier. Det kan till och med vara ganska skönt att få utforska de små detaljerna, i stället för att ta till sig nya helheter.
Det tycker i alla fall jag.