Artikeln handlar om att Fröslunda byggdes för drygt 20 år. Reportern gör en jämförelse mellan hur det var 1948 och 1969.
Även om lägenheterna 1948 ansågs vara dyra, 126 kronor för en tvårummare, var det inte svårt att få folk att flytta in. 1969 kostade samma lägenhet 296 kronor.
1948 var det bostadsbrist och kommunen satsade stort trots en hestig debatt. Byggprojektet i Fröslunda var dittills det största i Eskilstunas historia och vissa skeptiker ansåg det vara alltför stort och man tyckte dessutom att staden byggdes ut åt fel håll.
Det första höghuset i Eskilstuna, sju våningar, byggdes i Fröslunda, vilket på den tiden var sensationellt och man talade om en skyskrapa.
Till Fröslunda flyttade många barnfamiljer men 1969 hade antalet barn minskat betydligt. Direktör Bengt Fast i Stiftelsen Eskilstuna hyresbostäder konstaterar att omsättningen av hyresgäster var ganska liten och att folk ville bo kvar till dess att man hittat något bättre som är lika billigt.
Den sista byggetappen av området var 1957 då Fröslunda centrum byggdes. Därmed ansåg man att stadsdelen var färdig.
Fröslunda beskrevs i slutet på 1940-talet som en idyll men hur är det nu? undrar reportern och ställer frågan till poliskonstapel Karl-Gunnar Blees:
”Nu har det lugnat ned sig betydligt, i somras var det värre. Då var konstaplar tvungna att patrullera med hundar på kvällarna för att hålla ordning på ungdomarna. En gång försökte de välta en polisbil vid centrum”.