Kan presidentvalet skjutas fram?
Presidenten kan inte pĂ„ egen hand besluta att skjuta fram valet. Presidentvalen i USA har hittills hĂ„llits som planerat â den första tisdagen efter den första mĂ„ndagen i november var fjĂ€rde Ă„r â sedan 1845, Ă€ven nĂ€r landet legat i krig eller drabbats av pandemiska sjukdomar.
Det Àr kongressen som har mandat att flytta valdagen och kan i teorin delegera detta ansvar till presidenten, rapporterar Reuters.
Demokraterna har majoritet i kongressens lÀgre kammare, representanthuset, och skulle dÀrmed kunna avgöra om det Àr rimligt att skjuta fram valet, om nÄgon begÀr det.
Om valet skjuts fram kommer alla schemalagda punkter i processen â som elektorernas formella val av presidentkandidat i december â ocksĂ„ fĂ„ skjutas fram.
Donald Trumps mandatperiod avslutas den 20 januari 2021 och om ingen ny president stÄr redo att ta över dÄ sÄ fÄr representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi, ta över pÄ tillförordnad basis.
Vad hÀnder om Trump inte kan delta?
Det har aldrig hÀnt att nÄgot av de tvÄ stora partierna behövt ersÀtta en vald presidentkandidat. Och i första hand Àr det upp till kandidaten sjÀlv att hoppa av.
Partierna har valt sina kandidater i lÄnga primÀrvalsprocesser. Om den valda kandidaten inte lÀngre vill eller kan vara med lutar det Ät att partiernas högsta styrande organ fÄr vÀlja en ersÀttare.
I Republikanernas fall har den nationella styrelsen (Republican National Committee, RNC) en teoretisk möjlighet att kalla till ett nytt partikonvent, men med bara nÄgra veckor kvar till valet Àr det mer sannolikt att RNC kallar till en partistÀmma i miniatyr, med 168 medlemmar (tre frÄn varje delstat och territorium), skriver politik- och statistiksajten Five Thirty Eight som konsulterat Richard Pildes, professor i konstitutionell rÀtt vid New York University.
Partiets toppskikt fÄr dÄ vÀlja vem som helst. Vicepresident Mike Pence skulle te sig som ett naturligt val, men dÄ skulle Republikanerna ocksÄ behöva vÀlja en ny kandidat till hans post.
Valsedlar har spikats och omkring tvÄ miljoner amerikaner har redan förtidsröstat. SÄ sett finns det en hypotetisk risk att vÀljarna i ett sÄdant scenario röstar utan att veta vem partiet vÀljer som ersÀttare.
ââOm delstater inte har lagar som tillĂ„ter en Ă€ndring av kandidatens namn (pĂ„ valsedlarna) senare Ă€n sĂ„ kommer domstolar troligen fĂ„ trĂ€da in. Det Ă€r svĂ„rt att se att domstolar vĂ€grar tillĂ„ta ett av de tvĂ„ stora partierna att ersĂ€tta en (hypotetiskt) avliden kandidats namn med en kandidat som valts pĂ„ ett giltigt sĂ€tt, sĂ€ger Richard Pildes till The Washington Post.
Och om nÄgot hÀnder efter valdagen?
ââDet hĂ€r Ă€r det rörigaste scenariot och det skulle kunna leda till en massa olika manövrar och dispyter, sĂ€ger professor Pildes till tidningen.
Formellt röstar vÀljarna inte pÄ en president utan pÄ elektorer som i sin tur ska rösta pÄ en president. I vissa delstater mÄste elektorerna enligt lag följa vÀljarnas önskemÄl och i vissa behöver de rösta pÄ samma parti, men i vissa fÄr de i teorin rösta pÄ vem de vill. Vid förra valet lade 10 av de totalt 538 elektorerna sina röster pÄ helt andra kandidater.
Högsta domstolen beslutade dock i somras att delstaterna har rÀtt att straffa elektorer som inte röstar som vÀljarna vill.
Om kandidaten har blivit formellt utsedd till USA:s tilltrĂ€dande president Ă€r det den tilltrĂ€dande vicepresidenten som ska kliva in om nĂ„got hĂ€nder, enligt konstitutionen. Om nĂ„got hĂ€nder mellan valdagen och elektorernas val i december sĂ„ Ă€r det mer oklart vad som hĂ€nder â likasĂ„ om nĂ„got hĂ€nder efter att elektorerna valt men innan den nytilltrĂ€dda kongressen formellt rĂ€knat rösterna i början av januari.
I dessa glipor â i situationer som USA aldrig tidigare befunnit sig i â lĂ€r det uppstĂ„ rĂ€ttsliga tvister.
RĂ€ttad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om presidentvalets tidpunkt.