Vem är vem i budgetstriden?

Charles Michel – mötesledaren

Tungt ansvar ligger på den 44-årige belgaren som sedan den 1 december är EU:s permanente rådsordförande. Tanken var nog att han skulle vara extra bra på att sy ihop kompromisser, efter sina fem år som regeringschef i Belgien, där ofta en stor mängd olika partier samsas om makten. Nu riskerar han tuff kritik om han inte kan styra ledarna mot enighet. Kanske är det hans kraftigt frengelska accent som ligger honom i fatet.

Mercron – de tunga elefanterna

Tyskland och Frankrike är alltid EU:s två mest avgörande länder, oavsett vem som styr. Nu är det unionens mest erfarna ledare, Angela Merkel, som leder den tysk-franska axeln, tillsammans med den starkt EU-vänlige Emmanuel Macron. Duon brukar få som den vill den till sist, men har mött oväntat envist motstånd kring planen på 500 miljarder euro i coronabidrag.

Mark Rutte och den frugala fyran

Nederländernas liberale premiärminister har i många år regerat under stark press från kraftigt EU-fientliga krafter på hemmaplan, först från Geert Wilders och nu Thierry Baudet. Rutte har reagerat genom en starkt återhållsam politik, både vad gäller migration och ekonomiska satsningar. 53-åringen leder nu en politiskt spretande fyra med konservativa Sebastian Kurz från Österrike och nordiska S-ledarna Stefan Löfven och Mette Frederiksen i kampen för en smal EU-budget. Finlands Sanna Marin är gruppens hangaround, men har ännu inte klivit in på allvar.

Viktor Orbán och V4

Ungerns premiärminister anklagas flitigt i väst för att vara antidemokratisk och auktoritär – fast det viftar han mest bara bort, hjälpt av två tredjedelars majoritet i det egna parlamentet. Visegrad-länderna, där även Polen, Tjeckien och Slovakien ingår, kritiserar ofta EU för att vilja främja globalisering, invandring och alltför liberal familjepolitik. Ekonomiskt tjänar de dock stort på medlemskapet. Sloveniens Janez Jansa är gruppens nya hangaround, men ännu inte en riktig V5:a.

Club Med – länderna i syd

Efter vårens höga dödssiffror leder Italiens Giuseppe Conte och Spaniens Pedro Sánchez striden för EU-solidaritet och rejäla coronastöd. Att ländernas ekonomier i många år kämpat med hög arbetslöshet och stor statsskuld förbättrar inte situationen – särskilt när nordländerna muttrar om att ekonomiska reformer borde ha gjorts för länge sedan. Här ingår även Portugals António Costa och Greklands Kyriakos Mitsotakis.

Gänget i skymundan

De baltiska länderna vill gärna ha mer jordbruksstöd, men har svårt att göra sig hörda på grund av storleken – liksom Luxemburg, Malta och Cypern. Irland har mest brexit att fundera på och Bulgarien, Rumänien och Kroatien väger alldeles för lätt ekonomiskt för att spela en tung roll. Belgiens premiärminister Sophie WIlmès verkar nöjd – och är samtidigt mest oroad över att antalet coronasmittade växer igen.

David Sassoli – jokern i leken

EU-parlamentets italienske talman får bara vara med under inledningen av alla toppmöten. Men när budgetstriden är klar – om den blir det – så måste faktiskt EU-parlamentets 705 ledamöter också ge tummen upp till det som EU-länderna enats om. Och då kan det potentiellt bli kris, om det betydligt mer budget- och stödvilliga parlamentet vågar ta strid med sina hemländer.