President Recep Tayyip Erdogans sjÀlvpÄtagna roll som dörrvakt mellan Sverige och Nato har skapat rubriker i mÄnader. Men den Àr inget som mÀrks i Turkiets valrörelse. FÄ har en Äsikt och de som har det följer partilinjen.
ââSverige Ă€r ett fint land, ni Ă€r vĂ€lkomna in, sĂ€ger Elin Atila i Istanbul, som tĂ€nker rösta pĂ„ utmanaren Kemal Kilicdaroglu.
ââMed Sverige har jag inga problem, men ni kan inte komma in i Nato Ă€nnu, sĂ€ger Gökhan Sahin, som arbetar Ă„t Erdogans parti AKP:s valkampanj i Beyparazi.
Varför valfrÄga?
De undrar varför vi bryr oss, varför vi tror att Sveriges Natoansökan skulle vara en valfrĂ„ga i Turkiet. Liksom mĂ„nga andra citerar de landsfadern Kemal AtatĂŒrks ord om att "fred hemma ger fred i vĂ€rlden".
ââErdogan hade kunnat göra det till nĂ„got större, men det finns inget allmĂ€nt motstĂ„nd mot Europa och det Ă€r ingen frĂ„ga han skulle ta hem mĂ„nga röster pĂ„, konstaterar Ali Carkoglu, professor i statsvetenskap pĂ„ Koc-universitetet i Istanbul.
Oppositionskoalitionens presidentkandidat Kemal Kilicdaroglu har lovat att slÀppa in Sverige i Nato. BÄde Ali Carkoglu och Mehmet Ali Tugtan, professorer vid Bilgi-universitetet i Istanbul, tror pÄ svenskt Natomedlemskap oavsett valvinnare.
Inget "rakt spÄr"
Men det innebÀr inte att Stockholm kan rÀkna med ett rakt spÄr till anslutning efter valet, varnar Carkoglu. Paradoxalt nog kan en vinst för Erdogan göra det lÀttare. Om presidenten vinner kommer han inte lÀngre att ha nÄgra anledningar att hÄlla Sverige pÄ strÀckbÀnken, pÄpekar han. Parallellt har oppositionen anklagats för att vara alltför vÀstvÀnlig, den kan rÄka ut för bakslag om den ger grönt ljus för Sveriges Natoansökan för snabbt.
ââNationella alliansen (oppositionen) kan pressas till att vara mer hökaktig. Erdogan kan lĂ€tt sĂ€ga att "vi lĂ€t dem vĂ€nta men ni slĂ€ppte in dem direkt". Den stora frĂ„gan Ă€r hur mycket man kan begĂ€ra av ett civiliserat demokratiskt land. Regeringen pressar grĂ€nserna just nu, sĂ€ger Carkoglu.
Mehmet Ali Tugtan, specialiserad pÄ Turkiets förhÄllande till Nato, anser att det skulle vara "direkt oprofessionellt" av Nationella alliansen att slÀppa in Sverige pÄ en gÄng, utan motkrav.
ââEn av de mest grundlĂ€ggande punkterna i deras valprogram Ă€r att Ă„terinföra professionalism. Om deras första Ă„tgĂ€rd vore en sĂ„ amatörmĂ€ssig Ă„tgĂ€rd skulle det vara sjĂ€lvmĂ„l, sĂ€ger Tugtan till TT.
Har med sig folket
Mehmet Ali Tugtan ser frÄgan om den terrorstÀmplade kurdiska organisationen PKK som helt rimlig för Erdogan att lyfta gentemot Sverige. Ingenting i NatofrÄgan kommer att lösas förrÀn den skÀrpta antiterrorlagstiftning, som Àr tÀnkt att trÀda i kraft i Sverige den 1 juni, verkligen gör det, sÀger han.
ââDĂ€r har Erdogan med sig det turkiska folket. Terrorismen, och i synnerhet PKK, diskuteras aktivt. Dagens svenska lagar ger PKK alltför mycket rörelsefrihet, och kravet pĂ„ striktare lagar ses som nĂ„got naturligt.
FrÄgan kom mycket lÀgligt för presidenten inför valet. Kriget i Ukraina och SverigefrÄgan gjorde att Erdogan kunde flytta fokus frÄn inrikespolitiken och komma med krav pÄ USA. Turkiet meddelade att ett besök av en utrikesminister vore vÀlkommet och betonade sin vilja att köpa amerikanska stridsplan av typen F16.
Plötsligt kom utrikesminister Antony Blinken till Ankara i februari och USA:s kongress hÄller, lite i skymundan, pÄ att rösta för en mindre affÀr om F-16-plan.
ââDet Ă€r ett spel och folk förstĂ„r det. Man kan ogilla hans sĂ€tt, men det gĂ„r inte att anklaga Erdogan bara för att han Ă€r en skicklig spelare, sĂ€ger Mehmet Ali Tugtan.