Koranbränningar ger Erdogan fördel i valet

Runt 40 procent av befolkningen planerar att rösta på Erdogan och hans parti i valet den 14 maj, enligt de senaste mätningarna. Därmed är presidentens popularitetssiffror högre än de varit på två år – innan hans penningpolitik i slutet av 2021 fick levnadsomkostnaderna att rusa i takt med stigande inflation och en fallande lira.

Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet, ser en direkt koppling mellan opinionsstödet och de senaste månadernas pengaregn.

– De senaste månaderna har Erdogan kastat pengar på befolkningen, säger hon.

Odeklarerade pengar

I januari höjde presidenten den turkiska minimilönen med 55 procent jämfört med ett år tidigare. Regeringen har också lanserat ett billigt hypotekslån för invånare som inte äger sina bostäder och utlovat skattelättnader för miljoner skuldsatta. Ankara har dessutom meddelat att man nu kan gå i pension efter 25 års arbete, vilket innebär att runt två miljoner invånare kan pensionera sig på stubinen.

Utanför landets gränser höjer Turkietexperter frågande ögonbryn.

– Ekonomin ligger i ruiner – var kommer pengarna ifrån? frågar Jenny White retoriskt.

– Vi vet att det har skett en enorm tillströmning av odeklarerade pengar från Saudiarabien, Förenade arabemiraten och även Ryssland – pengar som Erdogan strösslar över landet för att få folk att rösta på honom.

"Gåva till Erdogan"

Det handlar dels om pengar till utländska projekt i landet, dels om investeringar och rent bistånd. Men Jenny White har svårt att se hur det hela går ihop.

– Sekunden valet är över kommer ekonomin förmodligen att krascha, säger hon.

Den sargade ekonomin är huvudskälet till att 68-årige Erdogans popularitet dalat de senaste åren, enligt Jenny White. Inte minst därför har kontroverserna kring Sveriges Natoansökan spelat presidenten rätt i händerna.

– Koranbränningarna har lyft bort den havererade ekonomin från förstasidorna i Turkiet. Det var en gåva till Erdogan, säger White.

Piskar upp rädsla

Koranbränningarna passar perfekt in i den bild Erdogan vill ge av verkligheten: Turkiet står under ständiga hot från utländska krafter, väst går inte att lita på och Turkiet behöver en stark ledare – som Erdogan – som kan stå upp mot fienden.

– Det gynnar honom att hålla frågan vid liv, att piska upp rädsla och nationalism och på så sätt utmåla sig själv som stark, säger Jenny White.

Det huvudsakliga oppositionsblocket, sex partier som gjort gemensam sak för att utmanövrera Erdogan, ska tillkännage sin presidentkandidat senare i februari. Vem det blir tros avgöra oppositionens chanser att ta över makten.

Vill reformera rättsväsendet

Om de väljer favorittippade Kemal Kiliçdaroglu, ledare för socialdemokratiska CHP, blir det enligt Jenny White troligen en jämn fajt. Den kandidat som definitivt skulle kunna vinna mot Erdogan är Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu, säger hon – men han har precis dömts till fängelse och politiskt förbud för att ha "förolämpat" allierade till presidenten.

– Domen har överklagats, men Imamoglu lär förlora eftersom det praktiskt taget är Erdogan som styr rättsväsendet.

Om oppositionen lyckas vinna väntas vida reformer av Erdogans auktoritära, konservativa styre. Bland annat har de lovat att göra Turkiet till en parlamentär demokrati igen.

– De vill reformera rättsväsendet och de system som alla böjts efter Erdogans modell, säger Jenny White.