Då var det bara två år sedan smeden, Sven-Erik Andersson, hade gått ur tiden. Men nu har ässjan varit kall alldeles för länge, tycker Andreas Uddling.
– Det vore kul om det blev lite aktivitet här inne igen, säger han – som redan har kontaktat en smideskunnig person och som nu undersöker möjligheten till en kurs eller studiecirkel.
Smedjans historia sträcker sig till år 1912. Då startade Wilhelm Andersson verksamheten och någon gång på 40-talet tog sonen Sven-Erik över.
– Folk som hade slitit ut spetsen på något spett kom säkert hit. Han vässade och slipade till plogskär och gjorde slitbanor till trähjul, man kom hit för att få sina hästar skodda eller några skaklar lagade, föreställer sig Andreas Uddling.
När smeden dog och hans änka sålde huset, skänktes smedjans lösa föremål till Fogdöns hembygdsförening. Överenskommelsen var att sakerna skulle vara kvar i smedjan, att familjen Uddling fick använda dem men att hembygdsföreningen också fick komma dit för att visa upp föremålen för intresserade.
Nyligen köpte Andreas Uddling tillbaka alla saker för en symbolisk summa pengar.
– Det stora värdet är inte att det finns bågfilar och släggor som har använts i en smedja, utan att sakerna finns i sitt sammanhang. Det kändes bra att göra så.
Andreas Uddling kommer ursprungligen från Uppland. Hans pappa kommer från Skåne, mamma från Medelpad och familjen flyttade runt mycket under hans uppväxt.
– Jag har inget "hem till fädernegården" utan jag bildar min hembygd här, säger han som en förklaring till intresset för smedjan.
Nu är hans förhoppning att föremålen ska komma till användning. Och han hoppas också att Vansöbor och andra med god kännedom om bygden kan hjälpa honom att lägga pusslet om den lokala smedjan.
– Någon sa att "sme'n" var bestämd. Människor som nu är i 30-årsåldern har berättat att de som barn brukade få komma hit och smaka när han slungade honung. Det finns säkert fler som har berättelser. Och att åka till smedjan, det måste ha varit något speciellt. Någon borde ha haft kamera med sig...?
Honung, ja. Smedjan är inte den enda tråden som Andreas Uddling har tagit upp. Sven-Erik Andersson hade elva bisamhällen på gården – i dag finns här nio stycken.
– Jag har fått inspiration från honom. Jag tycker att det är lite kul också, men det gör inte direkt ont att även Sven-Erik var biodlare på den här platsen, säger han.