– Oron är fortfarande stor bland befolkningen, och många människor som på olika sätt drabbats av branden mår väldigt dåligt. De har förlorat sin skog och enorma värden har brunnit upp. Tio-tolv fastigheter försvann dessutom i lågorna, fem sommarstugeägare och ungefär lika många permanentboende miste sina hus, berättar han.
Det var länsstyrelsen som hörde av sig och frågade om Eskilstuna räddningstjänsts mångårige chef - fram till pensioneringen i fjol - ville ställa upp och göra en insats som samordnare av efterarbetet till storbranden i Västmanland.
– Det var inte mycket att tveka på när de ringde. Det handlar om sex-åtta veckors administrativt arbete, och det är otroligt mycket som ska göras. Det är klart man ställer upp, det känns som att jag har de kunskaper och erfarenheter som behövs.
Owe Thörn förklarar att mycket handlar om säkerheten i skogen, att informera markägare och boende om läget. Stora områden är fortfarande avspärrade, skogen är långt ifrån säker att vistas i. En grupp arbetar nu speciellt med återställning.
– Dessutom jobbar vi med att avsluta räddningstjänstens arbete i området, lämna över områden vartefter till markägarna igen och se till så att all utrustning som räddningstjänster runt om i landet lånat ut kommer tillbaka till respektive kår. Många pumpar och slangar ska tillbaka hem, och innan vi skickar dem tvättar vi dessutom alla slangar.
Är det svårt att få allmänheten att hålla sig från områdena nu i bär- och svamptider?
– Nej det är inga problem, avspärrningarna och stora skyltar talar klart och tydligt om var man får vistas och inte. Ett par vägar genom brandområdet har säkrats, där finns möjlighet att åka in och titta på förödelsen.
Men, allmänhetens stora intresse av att få se det branddrabbade området har ställt till problem för de boende och för räddningstjänsten. Länsstyrelsen uppmanar därför fortfarande människor som inte bor där att inte åka till skogsbrandstrakterna.
Vilket är det starkaste intrycket du har från det brandhärjade området?
– Omfattningen av branden är fortfarande svår att greppa. Det är ett område med sex och en halv mil i omkrets som brunnit, en gigantisk areal. Vi har haft stora bränder här i Eskilstuna också, men de är ingenting mot den här.
Vad är det bästa som kunde hända nu?
– Att det kommer en storm eller riktigt kraftiga vindar som fäller alla lösa, livsfarliga träd som fortfarande står upp i skogen, och att det regnar så där en 100 millimeter så glöden som pyr i torvmossan en bit ner under markytan slocknar.