Anna Hansson, reporter och dagens krönikör.

Jag löste livskrisen med Netflix och Tinder

Krönika av Anna Hansson

Det här är en krönika. Det är skribentens personliga åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Jag grävde så djupt jag kunde i den tomma chipspåsen. På botten fanns några flottiga smulor som jag tryckte in i munnen.

Jag skulle snart fylla 30 och utanför hade den första varma vårdagen passerat utan att jag lämnat min lilla andrahandsetta. Jag hade just stalkat mina ex från diverse sociala medier och hela vägen till Spotify. Jag var omgiven av lyckade vänner och släktingar i stadiga relationer och stegrande karriärer på Instagram. Det var inte lika illa som något år tidigare när jag skaffade två kattungar för att jag kände mig ensam - men nästan.

Att jag insåg det tragikomiska i situationen - att jag var en snart 30-årig och snart arbetslös singel i smutsig t-shirt och trosor som lät alla världens möjligheter rinna ur mina händer och ner i chipspåsen - var det enda som hindrade ångesten från att fullständigt gripa tag i mig.

Den där påtvingade planen som jag inte skrivit själv men som ändå fanns i bakhuvudet verkade långt borta.

Ut och res några år. Flytta hem, plugga, stadga dig efter några relationer, karriär, giftermål, barn.

Livet går i cykler och att, frivilligt eller ofrivilligt, bryta dessa är jobbigt. Som att börja plugga direkt efter gymnasiet och bli "den tråkiga" bland alla backpackande hippiekompisar. Som att hantera ensamheten när ens vänner äts upp av relationer och barn och flyttar tillbaka till hemstaden för att aldrig komma åter. Som att vara först med att skilja sig och inte få en enda high five för att en lämnat en dålig relation men däremot oändligt många "Åh nej! Varför?!"

Men nyligen berättade min nyseparerade kompis om en befriande kväll. En middag med personer från en annan livscykel där bonusbarn och nya relationer var mer regel än undantag och där hen för första gången inte behövde urskulda sin egen skilsmässa. En insikt att den cykel vi befinner oss i kommer att brytas igen - och att det kanske är okej.

Själv gräver jag inte längre efter smulorna längst ner i påsen. Det var trots allt en mindre kris som jag behandlade med ett Netflixmaraton och några lyckade swipes på Tinder.

Och så cyklade livet vidare.

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

FamiljKrönikabarn och familj
Relaterat