Eva Burman, chefredaktör.

När dubbelmoralen fick ett ansikte

Krönika av Eva Burman
annons

Det pågår en hätsk debatt i Sverige just nu. Man kan säga att det är en form av vattendelare, frågan är om du är för eller emot? Ämnet är Anders Borg och en skärgårdsfest som spårade ur.

Det här är en krönika. Det är skribentens personliga åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Debatten handlar om för och emot själva agerandet. För och emot mediebevakningen. För och emot om han är en offentlig person samt för och emot huruvida polisen ska inleda en förundersökning eller ej.

Händelsen uppdagades förra veckan. Efter en festkväll där barnfamiljer deltog ska Anders Borg, enligt flera källor i media, ha uppträtt mycket berusat. Han ska ha visat sitt kön, tagit män i skrevet, kallat kvinnor för hora och slampa samt hotat värden då han inte fick en sovplats i värdens hus. Anders Borg gick själv ut på sin Facebook-sida och bad offentligt om ursäkt "till de närvarande som tog illa vid sig". Själv mindes han ingenting.

Polisens rekordsnabba förundersökning har lagts ner, ingen vill offentligt stå för en anmälan.

Det som är anmärkningsvärt i den här historien, förutom själva händelsen, är att det finns en dubbelmoral som får mig att häpna. För mig är vi lika inför lagen, det ska inte finnas en gräddfil för dem som har makt och pengar. Eller tillhör ett visst parti eller i kretsarna runt det. Den uppfattningen delar jag inte med alla, tycks det som.

Det som är anmärkningsvärt är att de som nu skyndar till Anders Borgs försvar med tal om att det var en privat fest, alla kan göra bort sig på fyllan och att han är ett offer som redan ligger ner och media borde ge fan i att skriva om detta, inte sällan är samma personer som skriker högt att polisen ska prioritera sexualbrott, vänstermedia mörkar och skyddar etablissemanget...

Om man visar sitt kön offentligt, alltså blottar sig utanför hemmet eller nudiststranden, så är det att betrakta som sexuellt ofredande.

Om man tar andra personer på deras kön, utan att de bett om det, så är det att betrakta som sexuellt ofredande. Det kallas att tafsa.

Om man kallar kvinnor för hora och slampa, så är det att betrakta som en kränkning.

När man hotar en person, så är det att betrakta som just vad det är, ett hot.

Dessutom, om man är tidigare finansminister och innehar styrelseuppdrag i Sveriges mest prestigefyllda styrelser, då är man att betrakta som en offentlig person. Då ställs det högre krav.

Ändå försvarar många Anders Borgs agerande, de skäller på mediebevakningen och tycker att uppmärksamheten är oproportionerlig. Många skanderar att: "Det kan hända alla".

Jag tycker alla ni ska fundera på varför ni försvarar detta, men fördömer samma gärningar när de sker på annat ställe? När blev det ok att springa runt och visa könet, tafsa, uttala sig kränkande och hota någon? Och hur blev Anders Borg plötsligt ett offer?

Eller är det så att det är ok om man är vit man med makt och inflytande...

Jag kallar det för dubbelmoral.

Läs mer om dessa ämnen

MediaPolitikerSexualbrott
annons

Mest delat denna vecka