Insändare Tack Eva Burman för din krönika 1 juni. En påminnelse i rättan tid om det hemska året 1986, 26 april och Tjernobylkatastrofen. Kommer ihåg hur jag stod i trädgården och tittade upp mot skyn och undrade om/när kommer nedfallet hit.

Sedan dess har jag varit emot kärnkraft som energikälla. Kan inte förstå hur mänskligheten så egensinnigt bara tänker på sitt eget bekväma levnadssätt och blundar för en framtid med kärnkraft.

Efter -86 levde man ju med skräck dagligen hur man skulle undvika radioaktiviteten i livsmedel som viltkött, bär och svamp med mera. På Apoteket såldes jodtabletter för att skydda sköldkörteln minns jag.

Ingen politiker vill stå för att vi inte kan fortsätta leva som vi nu gör. Miljöpartiet som försöker, får inga röster på grund av sina obekväma förslag till miljöförbättringar. Hade förväntat mig att fantastiska Greta Thunberg bland andra skulle påverka många vuxna.