Jag bor i Eskilstuna sedan barnsben och är familjens tredje generation av Eskilstunainvånare.

Jag brukar tycka att det inte finns så värst mycket som fungerar i staden. MSE, gatuarbetena och gangsterväsendet irriterar mig kraftigt.

Så mycket roligare är det då när man ser att det finns invånare som anstränger sig och utför sina jobb med ansträngning och elegans!

Vi besökte släktgraven på Sankt Eskils kyrkogård. Det blev svårt att vara sorgsen. Vackra och välklippta gräsmattor, krattade grusgångar och blomsterprakt. Även en grusyta framför en sittbänk var så konstfullt mönsterkrattad att jag tog en omväg med käppen eftersom jag inte ville rubba ytan.

Man blir glad åt sådana arbetsinsatser!

Rondellerna i Eskilstuna är också rena konstverk. Torkan till trots utgör rondellerna trevliga färgklickar på bilfärden. Heder åt de arbetare och planerare som åstadkommer blomprydnaderna!

En dag på Västeråsvägen mötte vi två flakfordon med en massa glada barn. Ledarna trampade på och hade tydligen lika kul som barnen att vara ute i det vackra vädret. Här finns tydligen också människor som gör mer än vad plikten kräver.

Det finns tydligen hopp om Smestan i alla fall.

Oldtimer