På marknadsföringskurser för nyföretagare brukar man tidigt komma in på vilka målgrupper som det nya företaget vänder sig till.

Vilka är kunderna? Hur kan man dela in marknaden i segment?

Vad är det för nytta man avser att leverera? Hur vet man att marknaden finns? Har man gjort en gedigen marknads­undersökning?

När man svarat på dessa frågor har man fått fram en hyfsat bra bild av marknads­potentialen. Den är avgörande för om en satsning ska bli av eller inte.

När det gäller behovet av självkörande bilar undrar man om det finns några marknadsundersökningar som tydligt visar att detta finns.

Det innebär att det:

1. Finns ett behov, och

2. Att man är beredd att betala vad det kommer att kosta.

Det latinska ordet auto antyder att det är ett fenomen som sköter sig självt. Ordet autonom understryker ytter­ligare att fenomenet är självständigt.

Om man försöker att sätta sig in i hur en total övergång till självstyrande fordon skulle kunna se ut blir man lite skraj. Jag åkte en lång sträcka med bil för en dryg vecka sedan. Dels genom Stockholm, dels via E4:an norrut och sedan de sista 25 milen på landsväg.

Allt från trång stadstrafik till gles landsvägstrafik med många timmerbilar dolda av snörök. Det var inte utan att man funderade på hur i all sin dar alla dessa fordon skulle kunna fungera utan att någon människa agerade förare.

På systemnivå måste det bli oerhörda mängder data som kontinuerligt ska samlas in, processas och leveras. Och allt måste fungera till hundra procent hela tiden. Både när trafiksituationen ligger inom gränserna för normala flöden för trafiken och när något oväntat och oförutsägbart händer.

Datahackers lyckas ta sig in i både Kremls och CIA:s datasystem, trots att dessa klassas som ointagliga. Så vad kan hända när man lyckas hacka sig in i de datasystem som styr mängder med självkörande fordon? Det finns en uppenbar risk för att ett havererat datasystem skulle kunna åstadkomma rena massakern. För att undvika detta måste systemet snabbt gå att stänga ner och då blir alla fordon stående tills problemet åtgärdats.

För den skeptiske iakttagaren är det inte värt investeringen att utveckla det aldrig efterfrågade systemet för självkörande fordon. Vi klarar oss gott med de system vi har och som ständigt förbättras.

Ett sätt att testa ett trafik­system skulle vara att följa förslaget som en småländsk kommun hade vid övergången till högertrafik: För att undvika trafikolyckor borde det bara vara personbilar som gick över till högertrafik första halvåret och först därefter skulle även tung trafik byta sida.

Den metoden kanske går att tillämpa vid övergången till självkörande fordon? Antalet fordon – både med och utan ­förare – skulle bli betydligt färre.

Tommy Jansson

utvecklingskonsult, Stigtomta

bilar krönika teknik