Nyström lördag På journalistutbildningar får studenterna lära sig att ingressen på nyhetsartiklar ska svara på åtminstone några av följande frågor: När, vem, vad, var, hur och varför.

Ett klassiskt exempel är Bibeln: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord”.

När: I begynnelsen.

Artikelbild

| Hur mår jorden?

Vem: Gud.

Vad: Himmel och jord.

Var, hur och varför är underförstått.

Samma frågor kan användas för att beskriva jordens tillstånd i dag.

Vad:

Vid klimattoppmötet 2015 kom världens länder överens om att hålla temperaturökningen under två grader, jämfört med innan industriella revolutionen. Redan vid 1,5 grader kommer dock de årliga värmeböljorna att förlängas markant och göra fler områden obeboliga, risken för torka och vattenbrist ökar, och det blir svårare att bedriva jordbruk. Då kommer människor i ännu högre utsträckning att flytta från landsbygden till städerna – det uppstår konflikter om mark – och vidare till rikare länder, med stora migrationsströmmar som följd.

Det står alltså klart att vi inte kommer att slippa klimatförändringarna. Men vi kan hålla dem nere och planera för konsekvenserna.

Var:

Klimatförändringarna påverkar hela jordens befolkning, men inte lika mycket, och det är människor i fattigare länder som drabbas värst. Redan i dag tvingas miljoner människor varje år att överge sina hem på grund av väderrelaterade naturkatastrofer. Om havsytan stiger med 40 till 50 centimeter, vilket den beräknas göra till år 2100, kan en tiondel av Bangladesh hamna under vatten och kustnära städer drabbas av fler översvämningar.

Vem:

Det råder inga tvivel om att det är människan som har orsakat klimatförändringarna och om man inte bara är en del av problemet, utan hela, måste man rimligtvis utgöra lösningen.

Det betyder inte att vi behöver sluta föda barn – vilka ska vi då överlämna jorden till? – även om det tillsammans med att äta vegetariskt, undvika flygresor och leva utan bil är det livsstilsval som är mest effektivt för att minska det egna koldioxidavtrycket, enligt en forskningsstudie från Lunds universitet.

Hur:

Steg ett är att acceptera att klimatomställningen kommer att kosta. Å andra sidan är det inte gratis att sitta stilla i klimatskutan. Exempelvis var den samlade notan för naturkatastrofer fem till sex gånger högre under 00-talet än på 70-talet och den politiska utmaningen är att göra kostnaderna för klimatomställningen fördelningspolitiskt acceptabla.

Varför:

Även om det ibland beskrivs så, så är klimatförändringarna inget problem för planeten. Den har klarat både varmare och kallare perioder.

Däremot ligger det i mänsklighetens – alltså vårt – intresse att inte låta temperaturökningen skena eftersom det, förutom värre saker,kommer att leda till att extremväder blir allt vanligare och redan nu har antalet dödsfall på grund av extremtemperaturer ökat mycket – inte minst i Europa.

När:

Enligt FN:s klimatpanel är de närmaste tio åren avgörande för att undvika katastrofala klimateffekter och det är en hel del i Sverige medvetna om. Novus senaste mätning, som presenterades i veckan, anger att miljö, klimat och energi är i topp när väljarna listar sina viktigaste frågor inför EU-valet den 26 maj, vilket öppnar upp för en valrörelse med klimatet i fokus.

Väljarna vet svaren på klimatfrågans vad, var, vem och varför.

Nu är det upp till EU-kandidaterna att svara på när och hur.