Omplaceringen av Dan Eliasson till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap borde i vart fall inte vara en anledning till hårda ord mellan regering och opposition.

Det har varit mycket yvigheter i politiken om att avskeda Dan Eliasson eller flytta bort honom från chefskapet för polisen. Men kritiken har varit av mycket olika slag. Parlamentariker med styrelseinblick i Polisen har ifrågasatt om han efter de många interna svårigheterna under den stora omorganisationen kunde fungera väl i chefsrollen.

Men det har också varit ett taktikpräglat hojtande där rikspolischefen gjorts till syndabock för brottsutveckling ochtill och med flyktingpolitik. Ett antal lika förutsebara som ihåliga sådana påhopp kom direkt efter att regeringen berättat om förflyttningen till annat statligt chefsuppdrag.

Mer eftertanke skulle vara passande hos ett antal oppositionspolitiker. Dan Eliasson har delvis en politisk bakgrund som sakkunnig och statssekreterare hos Laila Freivalds (S) och Thomas Bodström (S). Men Reinfeldtregeringen uppskattade hans kompetens och utnämnde honom två gånger till mycket krävande och viktiga generaldirektörsposter, först 2007 till Migrationsverket och sedan 2011 till Försäkringskassan. I båda fallen var moderata statsråd närmast ansvariga. Socialförsäkringsminister 2011 var en viss Ulf Kristerson (M), något som den partisekreteraraktige rättspolitiske talespersonen Tomas Tobé (M) kundehabesvärat sig att tänka på.

Centraliseringen och omorganisationen av Polisen var inte Dan Eliassons påhitt. Den genomdrevs av justitieministern Beatrice Ask (M), med brett stöd i riksdagen, och en helt annan person var tänkt som rikspolischef. Dan Eliasson flyttades brådstörtat över från Försäkringskassan och åkte på en högst otacksam uppgift med en underfinansierad myndighet och en redan beslutad omskakande ändring av hela organisationen. De ledningsattityder i polisarbetet som tolererat framväxten av narkotikalangande gäng i flera städer fanns också innan Eliassons tid.

Att riksdagsledamöter mot den bakgrunden förklarar honom oacceptabel som chef för ett annat ämbetsverkär inte rent spel.