Planerad mörkläggning sätter förtroendet ur spel

Chefredaktör Eva Burman skriver krönika om mörkläggningen som kommuner och regionen samordnat. Och vilka konsekvenser det kan ha fått.

Chefredaktör Eva Burman.

Chefredaktör Eva Burman.

Foto: Mikael Andersson

Krönika2020-05-02 07:02
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Runt om i landet kommer larmrapporter från skyddsombud, fackliga företrädare och anställda. Det saknas skyddsutrustning och personalen kan inte skydda vare sig själva – eller de äldre. Äldreomsorgen i Sörmland är mest drabbad i landet. Frågan vi måste ställa oss – gör våra myndigheter sitt yttersta för att förhindra att smittan löper amok?

Svaret är att vi inte vet. Insynen är just nu noll. 

Vi får inte veta hur omfattande smittspridningen är. Och så har det varit sedan dag ett. Först hänvisade kommuncheferna muntligen till sekretess. Men när vi fick de skriftliga avslagen i mitten av april var de förvillande lika varandra i sin formulering. Åtta av nio kommuner skriver att det inte finns någon sammanställning över smittspridningen och att en sådan inte kan göras med rutinbetonade åtgärder eller stora kostnader. 

Kan det vara så illa att kommunerna pratat ihop sig och försökt att mörklägga uppgifterna i stället för att göra som lagen föreskriver – lämna ut uppgifterna skyndsamt?

Eskilstuna-Kuriren, Katrineholms-Kuriren och Södermanlands Nyheters gemensamma granskning visar att det är precis så illa som vi trott. Kommunerna har haft möten på toppnivå där regiondirektören, kommundirektörerna och kommunikationscheferna snabbt tagit fram en strategi för mörkläggning. Man har enats om formuleringar för att sedan påstå att man inte vet hur omfattande smittspridningen är i respektive kommun.

Men att inte veta hur omfattade en samhällsfarlig sjukdom som covid-19 är i en verksamhet som ansvarig borde betraktas som tjänstefel. Att dessutom aktivt undanhålla uppgiften trots att man rutinmässigt både sammanställer den och rapporterar den vidare är ett brott mot offentlighetsprincipen.

Vår granskning visar hur man tillsammans planerat mörkläggningen, medvetet försenat avslagen och i vissa fall underlåtit att rapportera in antal smittade i Socialstyrelsens rapporteringsverktyg. Det senare kan ha inneburit att kommunerna prioriterats ned när skyddsutrustningen ska fördelas. När vi konfronterar cheferna med uppgifterna svarar de antingen att de har koll, trots att avslagen säger något annat. Eller ännu värre, att de inte vet hur omfattande smittan är.

Vi har pratat med två experter på Tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen. Kritiken är förödande.

– Att man ska sitta och vänta är ett fall för justitieombudsmannen. Då kommer kommunen få en käftsmäll, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt.

– Jag hoppas att detta polisanmäls och att justitieombudsmannen tittar på det här, säger Jeanette Gustafsdotter, tidigare vd för Tidningsutgivarna och juridisk expert.

Det handlar om förtroende. Skämmes.

Fotnot: Vissa kommuner har lättat på informationen efter att tidningen börjat konfrontera dem med uppgifterna.

Vet du mer? Så här gör du för att tipsa oss!