Men nu när datumet närmar sig har Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna enats om att den tillfälliga lagen ska förlängas med två år, bortsett ifrån att barnfamiljer kommer att få lättare att återförenas. Under tiden ska migrationspolitiken sättas under lupp och utredas av en parlamentarisk utredning.

Det sista är bra. Under de senaste åren har Sveriges migrationspolitik diskuterats mycket och det behövs långsiktiga spelregler. Dels för att de som söker asyl har rätt att veta vad som gäller. Dels för att myndigheter och övriga som dagligen möter nyanlända ska kunna bygga upp sina verksamheter på ändamålsenliga sätt.

Däremot bör Sverige inte ha kvar den tillfälliga lagen under utredningstiden. Så länge den gäller är det svårare för asylsökande som inte passar in i huvudmallenatt få stanna i Sverige. Vidare är huvudregeln tillfälliga uppehållstillstånd.

Det är inte bara problematiskt eftersom Migrationsverket tvingas lägga tid på att hantera samma ärenden flera gånger då tillfälliga uppehållstillstånd kan förnyas när de har gått ut. Än värre är att remissinstanser påpekar att den sortens osäkerhet är skadlig för den enskildes integration. Särskilt eftersom dagens regelverk medför att föräldrar och barn inte får återförenas.

Som Sam Yildirim, utvecklingsledare för integration på Länsstyrelsen i Stockholms län, nyligen påpekade under ett seminarium på den liberala tankesmedjan Fores, är det svårt att lära sig att böja verb när man har ett barn i Jordanien. Han anser även att den tillfälliga lagen försvårar hans arbete.

Det gäller även efter att möjligheten till familjeåterförening förbättras. Den som inte vet om hen kommer att få stanna har svårare att integreras samt svagare drivkrafter att lära sig språk, skaffa jobb eller satsa på en utbildning, än den som vet att det är i Sverige hen har sin framtid.

Dessutom bidrar den sortens osäkerhet till psykisk ohälsa och att längre vårdbehandlingar, som kan ge goda resultat, inte kan sättas in eftersom sjukvården inte vet om insatserna kommer att kunna fullföljas.

Sist men inte minst är det i princip ingenting som tyder på att den tillfälliga lagen har minskat antalet asylsökande annat än marginellt. Nedgången efter toppen under hösten 2015 påbörjades redan innan lagen trädde i kraft sommaren 2016, i samband med att flera europeiska länder stängde sina gränser, Sverige införde striktare ID-kontroller och EU slöt ett avtal med Turkiet.

Således har Sverige just nu en lag som bidrar till ett ökatlidande, som troligtvis inte tjänar sitt syfte, och den förlängs utan att det först görs en ordentlig utvärdering av dess konsekvenser. Detta trots att farhågorna, som nu har besannats, framfördes av flera remissinstanser redan 2016.

Därför bör regeringen och samarbetspartierna inte förlänga den tillfälliga lagen, utan göra som det var tänkt.

Låt lagen gälla i tre år och återgå sedan till originalet.