Ledare En motsats till rättsstat är rättslöshet. Behandlingen i Kina av den svenske medborgaren Gui Minhai är ett belysande exempel.

Han kidnappades och fördes bort från ett tredje land, Thailand. När han tagits i fängsligt förvar i Kina har de påstådda anklagelserna mot honom skiftats hit och dit, från trafikbrott till, som det nu sägs efter en ”dom” på tio år i en hemlig ”rättegång”, att han förmedlat information till utlandet.

 

Vare sig anklagelserna eller ”bekännelserna” efter hot och påtryckningar har trovärdighet. De är förtryckets sätt att injaga rädsla och underkastelse genom systematiskt godtycke och rättslöshet. 

Det som fått Kinas regim att vända sin makt mot Gui Minhai är något annat. I Hongkong, dit han flyttade vidare efter åren i Sverige, verkade han inom ett bokförlag och skrev böcker. Förlaget hade också bokhandel, där det gick att köpa böcker på kinesiska om känsliga förhållanden i Kina och enpartiapparaten där.

 

Förlagets verksamhet uppges ha kommit besvärande nära något som gällde den nuvarande härskaren Xi Jinping. Dennes styre har stärkt de totalitära egenskaperna i Kinas system. 

På nytt är posten som partichef på väg mot en personlig kejsarmakt, som innan reaktionen mot Mao Zedongs härskarmetoder efter dennes bortgång.

 

Övergreppet mot Gui Minhai är ingen isolerad händelse. Det ingår i politiken att stänga ned Hongkong som ventil för ett större mått av journalistisk, litterär och politisk frihet. 

Till bilden hör även skärpningen av förtrycket mot etniska och religiösa minoriteter, särskilt i provinsen Xinjiang, där hundratusentals människor spärrats in i stora interneringsläger.

 

Sverige bör hämta stöd från medlemskretsen i EU i kravet att Gui Minhai ska friges och tillåtas lämna Kina. Att Kina försöker påstå att de med sitt agerande mot Gui Minhai fått hans svenska medborgarskap annullerat är inget som kan godtas. 

Vad som kan ha pressats ur den fångne med hot ändrar inte hans medborgarskap enligt svensk rätt.

 

Utvecklingen bakåt i Kina, mot än mer av rättslöshet och totalitära metoder, kan med tiden undergräva de stora framsteg kinesiska företagare, tekniker och samhällsbyggare åstadkommit i levnadsstandard och handel, tack vare att de ekonomiska förhållandena blev friare. 

Bakslaget är olyckligt och oroande – den övriga världen behöver samarbete med Kina på många områden, i klimatpolitik inte minst.

 

Behandlingen av Gui Minhai är ännu en anledning för näringslivet i många länder till mer av eftertanke och försiktighet i att exponera sig för alltför stort beroende. Det finns därtill skäl att vara varsam med stationering i Kina – eller i länder under stort kinesiskt inflytande – av anställda och uppdragstagare som kan riskera politiska repressalier från makthavare i Kina.

Nyhetsrapportering och kommenterande journalistik ska inte delta i tystlåtenhet eller anpasslighet som kan breda ut sig i affärsliv eller i diplomati. Det fria ordet är en styrka för ett fritt samhälle, gentemot såväl kinesiska som andra makthavare.