Kanske blir 2019 året det vänder – nedåt. Enligt alla prognoser går ekonomin i Sverige och resten av världen mot en lågkonjunktur. Arbetslösheten förväntas stiga och tillväxten avta. Samtidigt skakar det politiska systemet. Här hemma i Sverige saknar vi fortfarande en regering och kan vara på väg mot vårt första extra val. Ute i Europa ser det än värre ut. Storbritanniens premiärminister Theresa May beordrade i dagarna 3500 soldater att vara i stand-by inför eventuella oroligheter då landet i hög takt närmar sig ett utträde ur EU, helt utan handelsavtal. En eventualitet som skulle lämna djupa sår i den brittiska ekonomin och det brittiska samhället.

Den trygga axeln i Europapolitiken mellan Tyskland och Frankrike har snabbt börjat erodera. I Tyskland så är Angela Merkel inne på sin sista tid som förbundskansler. Efter 16 år på posten väntas hon lämna vid mandatperiodens slut. Ledarskapet för sitt parti har hon redan lämnat vidare. Samtidigt genomlever Frankrikes president Emanuel Macron sin svåraste tid med kravaller och stora demonstrationer på Paris gator.

Till problemen i Europa kommer USA och Kinas upptrappade handelskonflikt och en ökad instabilitet i Mellanöstern, inte helt orelaterad till president Donald Trumps impulsiva och egensinniga agerande i utrikespolitiken.

Allt detta kan göra att det känns svårt att önska gott nytt år. Uppgivenhet är dock inte rätt respons. Sverige är väl rustat för en lågkonjunktur genom vårt överskottsmål och budgetramverk. Och är det något vi kan lära av andra länder är det hur bra vi ändå har det. Även utan regering.

Just nu prövas våra institutioner, i Sverige och stora delar av västvärlden. Och hittills verkar de klara sig rätt bra. Trots Trump i Vita Huset och Brexit i Storbritannien rullar länderna på. Och trots att Sverige saknar en regering så går det helt okej här också. Demokrati är ett värdelöst styrelseskick om man vill att samhället ska fungera perfekt, beslut ska tas snabbt och problem adresseras kraftfullt. Men det är inte heller vara målet. Det som demokrati erbjuder, vilket andra styrelseskick saknar, är möjligheten att byta inriktning om det blir fel, att lösa konflikter utan våld och hitta kompromisser. Att regeringsbildningen till exempel tar tid är inte en kris för demokratin, utan en triumf. Trots en svår situation, både på hemmaplan och i världen så tar vi oss framåt genom samtal styrda av i förväg överenskomna regler.

Det farligaste som finns är defaitism; att ta ut förluster i förskott utan att kämpa. En sådan inställning blir lätt självuppfyllande. Fred och välstånd är nämligen inget naturtillstånd. I naturtillståndet är vårt liv istället ”ensamt, fattigt, smutsigt, brutalt och kort”, som den engelska filosofen Thomas Hobbes en gång sa. Det om något är en uppmaning att kämpa på, trots motvind. Belöningen är nämligen det finaste som människan har uppfunnit: välfärdssamhället. Så länge man är beredd att fortsätta jobba för det har man också all anledning att önska gott nytt år även i år.

Isak Trygg Kupersmidt