Ledare Den allmänna debatten om segregation överbetonar vissa kännetecken. Strängnäs kommun har inga av dessa. Här finns inga utsatta områden, eller ens miljonprogram. Inget stort och iögonfallande utanförskap bland utrikes födda, vars andel är betydligt lägre än i riket, eller bland andra med invandrarbakgrund.

Men Strängnäs är likväl en segregerad kommun, åtminstone sett till elevuppdelningen i skolan och skolresultaten?

Strängnäs tillhör de kommuner med den allra högsta andelen grundskolelever i fristående skolor. 40 procent av Strängnäsbarnen går där. Som grupp presterar de väl. Niondeklassarna i Strängnäsfriskolorna har högre meritvärde samt högre andel som har godkänt i alla ämnen och är behöriga till gymnasiets yrkesprogram än rikssnittet.

I de kommunala skolorna ser det annorlunda ut. Mariefreds skola ligger på rikssnittet och över medan Paulinska skolan och Åkerskolan har betydligt sämre resultat. 

Läsåret 2018/2019 var andelen behöriga till gymnasiets yrkesprogram 84 procent i Sverige som helhet. I Åkerskolan var motsvarande andel 76 procent och i Paulinska skolan 70 procent. Bara hälften av eleverna i båda skolorna fick godkänt i alla ämnen, jämfört med 76 procent i riket.

Detta är inte ett ”invandrarproblem”, som har blivit något av en standardanalys i debatten. De två kommunala skolornas underprestation är lika tydlig om man exkluderar inte bara de nyanlända utan hela gruppen utrikes födda elever, som är förhållandevis liten.

Är det då ett ”friskoleproblem”, där de resursstarka eleverna hamnar i friskolorna medan de med sämre förutsättningar blir kvar i de kommunala? I viss mån är det så. Andelen barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning är betydligt högre i Strängnäs fristående skolor.

Men Paulinska och Åkerskolan har sämre resultat även bland barn till högutbildade, samtidigt som barnen till föräldrar med gymnasial och förgymnasial utbildning lyckas bättre i andra skolor.

Var det bättre förr, innan Strängnäs blev en friskolekommun? Nja. Skillnaderna var inte fullt så stora men likväl markanta. Under ett antal år var det Karinslundsskolan, som inte längre har ett högstadium, som var sorgebarnet, med resultat bland niorna som är jämförbara med dem i Paulinska och Åkerskolan i dag.

Skolverkets översiktliga statistik ger inte mycket vägledning till var problemen ligger, förutom att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är betydligt lägre på Åkerskolan än på andra skolor i Strängnäs. Men Strängnäs politiska ledning – majoriteten M och S – borde veta och därför förklara orsakerna till problemet, gärna på denna sida, och berätta om vägen till en mer jämlik skola.