Gästkrönika Den 9 maj i vår kommer Ryssland fira 75-årsdagen av Nazitysklands kapitulation. Ryssland har återkommande lyft fram krigssegern med ambitionen att försöka skriva om historien – till sin egen fördel. Historieomskrivningen kommer dock inte ur tomma intet: Tvärtom finns det en avgörande anledning till varför Putin väljer att förvränga minnet av andra världskriget.

2015 valde Rysslands Polen-ambassadör Sergej Andreev att sända ut en allvarlig anklagelse mot Polen. Ambassadören menade att andra världskriget delvis var Polens eget fel, eftersom Polen som självständigt land inte ville ingå i en koalition med Sovjetunionen (Aftonbladet, 26/9-15). I julas fördjupades den diplomatiska krisen mellan Ryssland och Polen efter att president Vladimir Putin återkommande anklagat Polen för att vara ett slags medkonspiratör till Hitler (DN, 30/12-19).

De ryska uttalandena om Polen är allt annat än historiskt korrekta. Det var knappast Polens fel att Nazityskland invaderade landet hösten 1939. Tvärtom var Sovjetunionens initiala ingång att acceptera angreppet i med och Molotov-Ribbentrop-pakten. Josef Stalin och Adolf Hitler hade på förhand – knappt en vecka innan krigsutbrottet – gjort upp om vilka östeuropeiska landområden som respektive stormakt hade rätt att ockupera. Dåvarande Polen skulle styckas upp mellan de två stormakterna. 

I praktiken gav detta Hitler ”klartecken” att invadera västra Polen och därmed starta andra världskriget. Detta är dock en sanning som Putin av inrikespolitiska skäl har försökt tona ned. Trots att Molotov-Ribbentrop-pakten möjliggjorde Nazitysklands angrepp mot Polen bidrog slutligen Sovjetunionen till Hitlers förlust. Det var först efter att Hitler brutit pakten och angrep Sovjet som Stalin vände stridsyxan mot tyskarna. De gemensamma stridskrafterna från väst och öst bidrog till Nazitysklands nederlag 1945.

Segern mot Nazityskland blev sedermera ett av de viktigaste kollektiva minnena för folket inom det forna Sovjet. Det handlar om en bild av segern ”mot fascismen” i vad ryssarna kallar ”det stora fosterländska kriget” – en fundamental kugge i det sovjetiska identitetsbyggandet, vilket också utnyttjades av Stalins propagandamaskineri. 

Än i dag är andra världskriget en politiskt mobiliserande faktor i Ryssland. Minnet av gemensam uppoffring är en engagerade faktor till nationell gemenskap och sammanhållning. Därför är det inte konstigt att den historiska segern återanvänds som politiskt stoff av president Putin. Historien faller dock offer för förvrängning när Putin låter identitetsskapandet bygga på desinformation om ett av krigets stora offer – Polen. Molotov-Ribbentrop-pakten är ett av många illdåd som den kommunistiska regimen gjort sig skyldig till.

Sovjetunionen har varit på fel sida av historien. Det är en sanning som inte lämpar sig väl för Putins mål att skapa en modern rysk identitet. Den som inte lyckas stå på rätt sida av historien kan på putinistiskt maktmanér helt enkelt välja att skriva om den.

Linnea Hylén är fristående skribent.