Signerat Skolverket är ett under av pragmatism när det gäller att hantera bristen på utbildade lärare. I somras handlade det om att börja erbjuda stödmaterial för att ge landets obehöriga lärare förutsättningar att bedriva bästa möjliga undervisning.

Nu, ett drygt halvår senare, är det dags för nästa steg.

 

På tisdagen presenterade generaldirektör Peter Fredriksson en utredning om vilka arbetsuppgifter som inte nödvändigtvis behöver utföras av lärare. Slutsatsen är att bland annat lärarassistenter exempelvis kan hantera konflikter, göra enklare rättningsarbete, dokumentera resultat, ansvara för it-relaterade frågor och sköta mentorskap.

Syftet är att lärarna på så sätt ska kunna fokusera på kärnuppdraget – förbereda, genomföra och följa upp undervisningen – och att så många elever som möjligt ska få sin utbildning av behöriga lärare (Aftonbladet, 25/2). Dessutom erbjuder Skolverket ett nytt webbstöd, som kan hjälpa skolor att inventera sina behov, som sannolikt skiljer sig åt.

 

Sammantaget gör det avlastningsprogrammet till ett utmärkt initiativ. 

Framför allt eftersom Skolverket förhåller sig till verkligheten som den är – utgångspunkten är att vi har brist på lärare och kommer att ha det under ett antal år, varför fokus ligger på hur situationen bäst kan hanteras i dag. Inte till verkligheten som den borde vara.

 

För som Peter Fredrikssons slog fast i somras, när stödet till de obehöriga lärarna presenterades, finns det inga indikationer på att läget kommer att förbättras inom en överskådlig tid. De hundratusentals elever som går i skolan i dag och i många år framöver kan inte vänta på att lärarbristen blir löst (DN Debatt, 3/6-2019).

Därför bör svenska skolor välkomna alla genvägar som finns. Inte för att lösningarna är att föredra framför fler behöriga lärare. Utan för att det är det bästa vi har här och nu.