• Harald Åström. Foto:
  • Harald Åström och Dag Lundin i Eskilstuna-Kuriren 2004. Foto:
1/

Harald Åström till minne

Till minne

Norrlänningen Harald Åström kom att verka som språklektor vid S:t Eskils skola i Eskilstuna, där engelska och svenska var hans discipliner. Med sin stillsamt vänliga attityd och öppna vilja att hjälpa sina elever i språkstudier blev han en mycket uppskattad pedagog.

Entusiasm väckte han vid olika koncentrationsdagar, då flera ämnen och lärare samarbetade med originella, krävande men roliga inslag. Gällde det till exempel engelska var Harald Åström gärna med och tog hand om någon scen ur ett Shakespeare-drama, framfört på gammalengelska!

Harald Åström kom att skapa en så kallad skrivarstuga, en frivillig skribentverksamhet för elever som ville pröva på att författa dikter, noveller eller kanske göra ett romanförsök. Verksamheten blev mycket populär och fortgick i många år.

Harald Åströms stillsamma vänlighet hade lätt att fånga upp elevernas intressen och frågor, han var alltid lättillgänglig och gav aldrig intryck av att gripas av stress. Harald var mycket respekterad även av sina kollegor, där hans stillsamt eleganta humor ofta färgade i övrigt trista och gråa kollegiesammanträden.

Så en dag undrade Harald om undertecknad, verksam som skolans musiklärare och även tonsättare, om det var möjligt att tonsätta haikudikter. Han hade skrivit en samling fågeldikter, som han sedan överlämnade till mig. Dikterna blev tonsatta för sopran, flöjt och piano. När det blev fråga om uruppförande visade det sig att inga kulturansvariga i vare sig Eskilstuna eller Strängnäs var intresserade av saken. Harald blev glad som en speleman, då kulturansvariga i Västerås tog sig an uruppförandet av verket och uppskattade verkets premiär, där sopranen Jeanette Köhn var solist. Harald döpte verket till ”Fågelliv”.

Harald var verksam som skribent i denna tidning, han studerade fiol upp i hög ålder, han var verksam inom före detta Folkpartiet och han var en god och underhållande pianist med såväl Mozartsonater som dixielandmusik. Och så ägde han ett gigantiskt bibliotek av skönlitteraturens alla mästerverk! Sporadiskt skrev han poesi, och 1972 kom han med sin licentiatavhandling, ” H.C. Andersens genombrott i Sverige”.

Harald var en uppskattad sällskapsmänniska, där han trivdes vid ett lukulliskt middagsbord eller afternoon tea-bord, där han ansåg att man skulle sitta länge, pratandes, tedrickandes och trivandes!

Harald förunnades ett långt liv, och han fick följa två hustrur och en dotter till graven.

Vi är många lärarkollegor vid S:t Eskils skola som med värme och tacksamhet minns vännen Harald, en genuin språkpedagog och inspiratör, som påverkade elever och kollegor under en lång och betydelsefull lärargärning.

Må Harald vila i stillsam frid!

Dag Lundin

Läs mer om dessa ämnen

Platser/Eskilstunaämne/skolaEskilstuna-KurirenTill minne