Amelie Baung gästar Älskade unge.
Amelie Baung minns inte att någon erbjöd henne hjälp – och hon bad aldrig om det heller. Först två år efter kolik-terrorn har vården konstaterat att hon drabbades av depression som hon sedan har fått hjälp att hantera.
Men skuldkänslorna över tankarna från den perioden är svåra att skaka av sig. Och i efterhand känner Amelie sig snuvad på bebisbubblan hon hade sett fram emot att befinna sig i.
– Vi gick miste om de tre månaderna och de kommer aldrig tillbaka, säger Amelie som ser fram emot att bli moster snart.
– Jag blev så glad när hon berättade! Ganska egoistiskt – jag tänkte "tänk att jag ska få gosa med en bebis".
I det nionde avsnittet av podden "Älskade unge" berättar hon om koliken, depressionen men också om hur fint livet känns på andra sidan "terrorn".
