Varför vill ledarsidan straffa friskoleeleverna?

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund replikerar pÄ ledarsidan. Varför vill ledarsidan straffa friskoleleverna undrar hon.

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund replikerar pÄ ledarsidan. Varför vill ledarsidan straffa friskoleleverna undrar hon.

Foto: Janerik Henriksson/TT/Jonas Ekströmer/TT

Replik2023-06-20 16:27
Det hĂ€r Ă€r en replik. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

PĂ„ ledarplats vĂ€lkomnar Eskilstuna-Kuriren med StrengnĂ€s Tidning skolminister Lotta Edholms besked om att skolpengen ska sĂ€nkas för friskolor, liksom att min ton skulle ha mildrats. Hur tonen uppfattas fĂ„r andra bedöma, men jag Ă€r upprörd. 

För mig Ă€r det en rĂ€ttvisefrĂ„ga. Varför ska utbildningen för elever som valt en friskola vara mindre vĂ€rd Ă€n den skolgĂ„ng som deras jĂ€mnĂ„riga fĂ„r i kommunal regi? 

Ledarsidorna hĂ€vdar att det inte behövs fler utredningar. De har köpt beskrivningen av att kommunala skolor har ”utbudsansvar” och dĂ€rmed större kostnader. Har de frĂ„gat Eskilstunas eller Katrineholms kommuner vilken ”extrakostnad” dessa kommuner har? Alla gissar, inklusive ledande politiker och ledarsidor. Det duger inte. Vi behöver veta.

Åstrandutredningen som ledarsidorna hĂ€nvisar till har vederlagts av forskaren Gabriel Heller-Sahlgren: ”Det finns inget tydligt stöd för utredningens grundantagande att fristĂ„ende skolor anpassar sig i lĂ€gre grad Ă€n kommunala skolor till variationer i elevunderlaget. Utredningens analyser Ă€r otillrĂ€ckliga och med en mer rimlig ansats tyder resultaten faktiskt pĂ„ att friskolorna under just den period som utredningen framhĂ„ller som speciellt viktig – Ă„ren 2009–2018 och 2010-talet generellt – anpassade sig i högre utstrĂ€ckning Ă€n kommunala skolor till avvikelser i elevunderlaget.” (Mina kursiveringar)

Faktiskt tyder det mesta pĂ„ att kommunerna hanterar sina skolbudgetar sĂ„ att friskolor fĂ„r mindre i skolpeng Ă€n kommunala skolor. Även Riksrevisionen, som ledarsidorna ocksĂ„ hĂ€nvisar till, understryker att kommunerna mĂ„ste redovisa faktiska skolkostnader. Vi vill veta hur det faktiskt ser ut. DĂ€rför vĂ€lkomnar vi en opartisk utredning. Om det visar sig att kommunerna har högre kostnader fĂ„r staten kompensera dem för skolpliktsansvaret. Men utan att lĂ„ta friskolornas elever betala priset. Det Ă€r minst sagt förvĂ„nande att liberala ledarsidor vill straffa friskoleelever för att de nyttjar sin valfrihet.

Ulla Hamilton
Vd pĂ„ Friskolornas riksförbund 

Svar

Skolpengens utformning handlar inte om vad varje enskild elev Àr "vÀrd". Inte heller "straffas" friskolelever av en justerad skolpeng. Den sortens argument hÄller inte i en verklig diskussion om hur skolan ska finansieras och fungera.

Att Ulla Hamilton vill veta precis hur stora kostnadsskillnaderna Àr mellan fristÄende och kommunala skolor Àr inte fel. Men att det finns skillnader i ansvar Àr vÀl belagt. Kommunala skolor har en lagstadgad plikt att bereda plats Ät alla barn i upptagningsomrÄdet. Det Àr ansvar som fristÄende aktörer saknar. Det har konstaterats i rapport efter rapport. Varför ska dÄ friskolor fÄ samma skolpeng som kommunerna? Lika lön för lika arbete Àr en tumregel som just nu inte följs.

Det Àr slutsatserna i tidigare utredningar och rapporter som vissa friskoleintressen inte tycker om. Det ropas efter en opartisk utredning. Men orden vÀljs med noggrannhet för att vÀcka misstro mot de för Friskolornas riksförbund obekvÀma resultaten. Politiker fÄr inte lÄta sÀrintressena styra nÀr skolsystemet ska reformeras.
 

Ledarredaktionen