Svar till debattartikeln "Är krokodilgapet i Strängnäs kanske ett svart hål?", publicerad den 15 november. Veine Vedin undrar om det finns ett ”svart hål” i Strängnäs som urholkar kommunens ekonomi. Så ligger det givetvis inte till.
Alla Sveriges 290 kommuner står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. De är framför allt en följd av befolkningsutvecklingen som bland annat innebär att de äldre blir allt fler. Ju fler som blir riktigt gamla, desto större blir behovet av kommunal service.
Det stämmer inte heller, som Veine Vedin skriver i sin insändare, att skatteintäkterna beräknas minska. De fortsätter öka, men inte i samma takt som våra kostnader.
Vi står alltså inför ett läge där kostnaderna för den kommunala verksamheten – om vi inte vidtar kraftfulla åtgärder – ökar allt snabbare samtidigt som intäkterna ökar långsammare. Det är de två divergerande kurvorna som vi brukar tala om som ”krokodilgapet”. Den här utvecklingen beskriver Sveriges kommuner och landsting (SKL) i en rad rapporter som bland annat finns att läsa på webben.
Krokodilgapet är ett reellt problem i hela landet och här i Strängnäs tar vi det på stort allvar. Det kommer inte heller, som Veine Vedin antyder, som en överraskning för oss. Därför har kommunstyrelsen antagit en långsiktig ekonomisk plan för att möta utvecklingen, och gett oss i förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med frågan.
Utifrån planen har Strängnäs kommun påbörjat en rad insatser. Till dessa hör en utredning om möjligheterna att avyttra delar av de kommunala bolagen, en ny resursfördelningsmodell, översyn av kostsamma hyresavtal med mera. Ett viktigt verktyg för att möta utvecklingen är att arbeta allt mer aktivt och målmedvetet med digitalisering och annan verksamhetsutveckling.
Det behövs alltså inget svart hål för att förklara våra ekonomiska utmaningar. Det räcker gott med ett krokodilgap.
Per Malmquist
Ekonomichef i Strängnäs kommun