Svar till signaturen Kjells frågor om miljöpåverkan vid sopsaltning, insändare publicerad den 19 november.
Som vi berättade förut är anledningen till att vi vill testa sopsaltning att det under åren inkommit många önskemål om att kommunen ska sopsalta, istället för att grusa våra cykelvägar. Flera cyklister fördrar det framför grusade cykelvägar. Då vi inte har använt den metoden är vi villiga att testa. Gruset vi använder är ett krossat bergmaterial i fraktionen 4/8 mm, vilket är mer miljövänligt än sand. Men fortfarande använder kommuner och trafikverket salt, då det är effektivt vid halkbekämpning och det inte finns något alternativ som är lika bra.
Vi har kännedom om saltets negativa effekter men också om fördelar gällande funktion och säkerhet. De negativa effekterna med metoden drabbar främst vägkanterna och marken i vägens närhet.
När vi använder sopsaltning på cykelvägar behöver vi sopa och ploga oftare och noggrannare. Det gör att det går att minimera mängden saltlake som används. Saltlake är 23 procent salt och resten vatten. Det går alltså inte åt så mycket salt.
När försöket med saltsopningen utvärderats ser vi hur stor mängd salt som går åt och om det är försvarbart i relation till miljöpåverkan. Om saltningen bidrar till ökade kostnader för skötsel av träd och andra planteringar längs cykelvägarna tas det med i utvärderingen.
När det gäller större sjöar, som Mälaren, bör man också ställa sopsaltningen och dess belastning i relation till övrig halkbekämpning med salt i avrinningsområdet.
Först när vi utvärderat utifrån alla aspekter, kostnader, resurser och miljöaspekter kan vi säga om det är en metod som vi kommer att använda i vår stad.
Jorma Seimilä
Chef på gatuavdelningen, stadsbyggnadsförvaltningen, Eskilstuna kommun