Avslutande svar till "Fördelar och nackdelar med kärnkraft kontra vindkraft", publicerad den 7 februari. När man försöker göra jämförelse mellan två olika typer av elproduktion måste man tar reda på vilka ingångsvärden som gäller. I detta fall gäller det kärnkraft och vindkraft.
Kärnkraften är inte kraftigt subventionerad genom ett "orimligt lågt tak för ansvar". Angående ansvarsfördelningen gäller detta: Den övre gränsen för anläggningsägarens ansvar (krav på försäkring) är 6 400 miljoner kronor, svenska statens åtagande 4 600 miljoner kronor och övriga staters gemensamma åtagande 2800 miljoner kronor.
Katastrofen i Tjernobyl ledde till mycket stora skador med omfattande konsekvenser för samhället. Tjernobylreaktorn saknade reaktorinneslutning, och konstruktionen var av en helt annan typ än den som finns i västvärldens lättvattenreaktorer.
Rent generellt kan sägas att en lättvattenreaktor har svårt att kollapsa. Dessutom är själva härden väl innesluten, vilket exempelvis Tjernobyl inte var. Kärnkraften bär sina skatt- och försäkringskostnader kostnader, det vill säga skatter plus extra kärnkraftsskatt och dessutom vanliga försäkringskostnader.
När det gäller vindkraft och solpaneler är dessa kraftigt subventionerade. Hur länge solpanelerna kan producera elenergi vet vi inte. Vad vi vet är att panelerna är högsubventionerade. Ett vindkraftverk orkar producera el i 15 år. Ett 2 megawattsverk kostar i inköp 30 miljoner kronor.
Det är ofta svårt att få grepp över kostnaderna för de olika sätten att producera energi. Vindkraftens produktionskostnader som är subventionerad jämförs med kärnkraftens högskattekostnader. Man jämför päron med äpplen så att säga.
Nils Ronquist