Margareta Malmquist, ordförande LRF Södermanland, ger svar till Miljöpartiets artikel om att sätta upp mål för hyggesfritt skogsbruk. Foto:

Replik: Skogsägarna vet själva vad som är bäst för skogen

Replik
annons

Replik

Det här är en replik. Repliken är en text där man ges möjlighet att bemöta information i en tidigare ledare, debattartikel eller insändare. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Svar till "Miljöpartiet vill se en kraftsamling för skogen", publicerad den 1 augusti.

Det är viktigt att de svenska skogarna brukas hållbart, skrev några miljöpartister i en debattartikel. Självklart håller vi från LRF med om det och vi kan även lugna miljöpartisterna med att det har vi gjort i Sverige under lång tid.

I dag på förmiddagen gick jag med mina två barnbarn över ett hygge hemma på min mark där vi gjorde en slutavverkning i höstas. Vi tittade på de gran- och tallplantor som jag och min man med stor omsorg planterade i våras. Barnen och jag var lite oroliga över hur plantorna skulle klara sig nu när det var så torrt. Det var ju deras framtid som vi tittade på och vad skogen kan ge dom när den växer upp gällande biologisk mångfald, bättre miljö med stort koldioxidupptag, glädjen i att sköta och vårda en skog och till sist pengar för avverkning om cirka 70 år, då cirkeln är sluten och nästa generation tar över.

Tack vare att skogarna ägs av hela 330 000 enskilda skogsägare som känner sina skogar väl och planerar skogsbruket långsiktigt har vi dubbelt så mycket gammal skog som för 100 år sen. 330 000 skogsägare betyder dessutom mångfald i tankar och planer. Därför har vi i Sverige en så varierad natur.

Miljöpartisterna vill sätta upp mål för hyggesfritt skogsbruk. Då hamnar vi i en situation med byråkrater som ska styra kunniga skogsägare. Hittills har vårt sätt att själva bestämma över skogsbruket gynnat både produktion och miljö, alltså hela landet. Trots att vi äger hälften av den svenska skogen levererar vi 60 procent av virket till industrin, som sedan kan ersätta klimatfarliga produkter.

Vi vet att skogsägarna är fullt kunniga att själva fatta beslut om avverkningsmetoder. Många väljer hyggesmetoden därför att solljuset då når ner till de unga plantorna så att tillväxten kan ta bättre fart. Särskilt tallen har svårt att växa annars. Bättre tillväxt betyder att träden snabbare tar upp mer koldioxid. Ljuset och riset på hygget gynnar även många skogsfåglar som tjäder som söker värme och skydd till sina kycklingar. Hallonen som växer på hyggena plockar vi gärna också.

Vi är lite trötta på att det hyggesfria skogsbruket målas upp som miljövänligare. Med hyggesmetoden kommer de stora maskinerna in i genomsnitt vart 110:e år för en slutavverkning. En hyggesfri metod betyder påhälsning av maskiner betydligt oftare, vilket skapar störningar i naturen, något som kanske inte djuren är så förtjusta i.

Någon utrotning av arter i skogsbruket, som miljöpartisterna antyder, finns inte. Det är tvärtom, det sker en nettoökning av arter i skogarna. Särskilt bra går det för skogsfåglarna som ökat kraftigt i antal de senaste 20 åren. Fågelparen har ökat med mer än åtta miljoner par mellan åren 1998 och 2016, enligt Svensk fågeltaxering.

Naturens sätt att hålla tillbaka skogarna är genom skogsbränder med stora utsläpp av koldioxid. Vi ser det i många länder, särskilt under sommarhalvåret. I Sverige väljer vi istället att avverka träden, använda dem och låta nya friska träd växa upp. För varje avverkat träd planterar vi två nya.

Margareta Malmquist

ordförande LRF Södermanland

Läs mer om dessa ämnen

LRFReplik
annons

Mest delat denna vecka