Prioriterat sa polisen – 22 procent av hatbrotten tappas bort

Sverige

Rikspolischefen lovade att prioritera hatbrott 2015 efter ett direktiv från regeringen. Hatbrottsgrupper infördes i hela landet. Nu visar en forskningsrapport att man i vissa regioner tappar bort 22 procent av anmälningarna.

– Det är rent ut sagt åt helvete! En försvunnen anmälan är en för mycket, det får inte gå till så, säger Tomas Åberg, utredare och projektledare i Näthatsgranskaren.

Regeringen har tydligt satt upp mål för att prioritera hatbrotten. 2014 fick rikspolisstyrelsen på uppdrag av regeringen att prioritera den här typen av brott. 2015 blev uppdraget dåvarande rikspolischefens Dan Eliassons huvudfokus, hatbrottsgrupper skulle sättas in och uppklaringsprocenten skulle öka. Men en forskningsrapport av Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet visar nu att det blev allt annat är en realitet.

Hans forskning visar på stora brister när det gäller hur polisen utreder hatbrott på nätet. Som grund till rapporten ligger 797 anmälningar som Näthatsgranskaren (NHG) anmält in till de olika regionerna i Sverige.

Näthatsgranskaren är ett ideellt nätverk som aktivt söker efter hatbrott på nätet. Gruppen samlar bevis och lämnar sedan över anmälningar till polisen i respektive region i landet. Resultatet visar att av de 797 undersökta anmälningar i undersökningen har 95 anmälningar, 11 procent, försvunnit spårlöst.

Näthatsgranskarens medlemmar har fått påminna myndigheten flera gånger i vissa ärenden för att de ens ska registreras. I Stockholmsregionen, som är tänkt att fungera som en förebild i hela landet, har endast 14 procent av anmälningar gått till åtal.

I region Väst (Hallands och Västra Götalands län), försvinner hela 22 procent. Region Syd, som täcker Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne län försvinner 17 procent av anmälningarna.

Region Öst, dit Södermanland tillhör, placerar sig i mitten av listan på försvunna anmälningar

På Näthatsgranskaren, där Tomas Åberg är huvudsaklig utredare och projektledare, skräder man inte orden.

– Det är rent ut sagt åt helvete! En försvunnen anmälan är en för mycket, det får inte gå till så, säger Tomas Åberg.

Rapporten

Heter "Polisens utredningsverksamhet - En studie av polisens arbete med hatbrott på nätet".

Stefan Holgersson på Linköpings universitet är författare. Rapporten har skrivits inom ramen för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem.

Den kvantitativa delen i studien avser 797 brott som anmälts av Näthatsgranskaren (NHG) under 2017.

Den kvalitativa delen avser intervjuer med bland annat personer inom NHG, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.

I rapporten berättar företrädare för NHG att de lägger ned mycket tid på att påminna polisen om anmälningarna fram tills då de kan garantera att ärendena är inskrivna. Skulle NHG inte påminna de olika polisregionerna skulle, enligt rapporten, antalet försvunna anmälningar vara än högre.

– Vi lägger ner lika mycket tid, om inte mer, på att skicka påminnelser om att anmälan ska registreras, begära ut dokument på om en förundersökning är inledd eller inte och begära omprövningar i de fall där utredningar lagts ned och där vi tycker att så inte borde vara fallet, som på att faktiskt leta reda på och anmäla brott. Det ska inte behöva göras. Om vi hade sluppit lägga ner så mycket tid på påminnelser hade vi kunnat anmäla mer och polisen hade kunnat utreda fler brott istället för att svara på våra mejl. Vi är rätt kritiska till det, säger Tomas Åberg.

Men det största problemet, enligt Tomas Åberg och NHG, är att många utredningar läggs ned.

– De läggs ned fastän de är helt utredningsbara, eller fast det är tydliga brott, säger han.

Bäst i landet är region Nord där 34 procent av de inskickade anmälningarna gått till åtal följt av Öst där siffran ligger på 26 procent.

– Det vi har märkt är att det är en helt annan attityd uppe i norr när det gäller hatbrott och hets mot folkgrupp. Många fler brott klaras upp. Och det har inte att göra med att det till exempel finns fler som begår hatbrott där, utan att polisen helt enkelt är duktigare på att utreda, säger Tomas Åberg.

I botten däremot finner vi region Syd, 13 procent, och Stockholm, 14 procent.

Det är ett hatbrott

Ett brott där motivet är att kränka en annan person, folkgrupp eller annan grupp av personer på grund av ras, religion, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.

Polismyndigheten har själva vid ett flertal gånger i media påtalat hur viktigt det är att prioritera hatbrott.

– Vi förstärker det här med tio miljoner redan innevarande år för att vi känner att journalister och personer med olika etniska bakgrunder och religiösa inriktningar fortfarande känner sig hotade, och för att vi ser att hotbilden inte minskar, sade den dåvarande rikspolischefen Dan Eliasson till TT under Almedalsveckan 2017.

I storstadsregionerna har man utsett särskilda demokrati- och hatbrottsgrupper för att säkra spetskompetens. Dessa grupper är tänkt att agera som handledare och förebilder åt övriga regioner. Dessa specialiserade grupper ska fokusera på att utreda hatbrott i sina respektive områden.

Men studien att dessa grupper presterar sämre än i övriga landet. Alltså tvärt emot intentionen. Endast 15 procent av de anmälningar som specialgrupperna utreder går till åtal, i jämförelse med 23 procent i övriga landet.

– Hatbrottsgruppen i Stockholm marknadsför sig själva väldigt framgångsrikt, och på så sätt slipper de ta tag i problemen. Det här påverkar inte bara polisens utredningsverksamhet. Även regeringen nedprioriterade dessa fall under en tid då marknadsföringen från polisens sida framställe det som om utredningarna har bra resultat, säger Stefan Holgersson.

Tomas Åberg på Näthatsgranskaren undrar om det mer handlar om marknadsföring från polismyndigheten.

– Stockholms hatbrottsgrupp verkar vara mer inriktad på PR än att utreda faktiska brott. De är bra på att prata och säga att de är duktiga, men mindre bra på att utreda. Vi är djupt förtvivlade över att det är på det viset, säger Tomas Åberg. 

Att de speciella demokrati- och hatbrottsgrupperna ska agera som handledare åt resterande regioner i Sverige är också ett problem när deras uppklaringsprocent är så låg menar Holgersson.

– Det är märkligt att de ska vara faddrar åt andra när de har sämst resultat, säger Stefan Holgersson.

Tomas Åberg från Näthatsgranskaren som anmält 100-tals fall i hela landet berättar att det finns regioner och lokalpolisområden som jobbar bra. Stockholms anmälningsmottagning fungerar klanderfritt. I Dalarna utreds en stor andel av hatbrotten och går sedan till åtal.

– Det är frustrerande att se många regioner och polisområden som inte fungerar, när det så tydligt går att utreda hatbrott på ett effektivt sätt, säger han.

Nu riktar både Stefan Holgersson och Näthatsgranskaren kritik mot polismyndighetens sätt att hantera hatbrottsärendena.

– En stor problematik är marknadsföringsarbetet av polisens arbete med hatbrott. Det ersätter i stora drag det faktiska arbetet, säger Stefan Holgersson.

Polismyndigheten har valt att inte kommentera.

– Polismyndigheten tackar nej till intervju. Polisen ser allvarligt på hatbrott, som är ett angrepp både mot den som utsätts och mot hela samhället. Sedan 2015 arbetar därför polisen långsiktigt med att höja sin förmåga gällande hatbrott. Rapporten är en forskares arbete och den får stå för sig, skriver de i ett mejl.

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

Näthatpolis
Relaterat