Åsa Larsson, redaktör på Metros folkbildande projekt Viralgranskaren. Foto:

Så blir du bättre på källkritik

Sörmland

Vi lär dig tipsen som gör dig bättre på källkritik. Åsa Larsson, redaktör för Viralgranskaren på Metro är experten.

Unga har aldrig tagit del av så mycket nyheter som i dag, vilket naturligtvis är fantastiskt. Finns det några baksidor med det?

– Absolut. När folk inte riktigt vet vad de ska lita på, för att allt ser ut som likvärdiga nyhetskällor. Många måste lära sig att värdera information. Man vill tro på det man ser på nätet, man vill tro på andra människor. Det är inte lätt att komma på att den här människan kan försöka lura mig, ­eller själv kan vara lurad. Den hemskaste konsekvensen är när oskyldiga hängs ut. Sedan blir det ju en samhällelig konsekvens när vi pratar om felaktigheter och händelser som inte hänt.

Vilka knep använder de som står bakom sajter med falska nyheter, för att få oss att tro på dem?

– De använder ett format som kommer från vanliga medier, eftersom det finns en styrka i det. De gör innehåll som ser ut som nyhetsartiklar med rubriker och bilder, och uttrycker sig så som journalister gör. De ser ut som sajter man kan tänka sig att det kan finnas en redaktion bakom, men innehållet är ihopklippt. Någon skruvar rubriker och förvränger påståenden. Missförstånd och myter om hälsa dyker ofta upp på sådana sidor, exempelvis skrämselbudskap om vad som orsakar sjukdomar.

Vilka är de största sådana ­sajterna att se upp med?

Viralking.se är en stor sådan sida. Två lite nyare, som sköts från Norge, är mumsigast.se och mysigast.se. Men ofta försvinner sajterna efter ett tag eftersom folk märker att de inte går att lita på.

Hur gör de för att få spridning på falska nyheter?

– De puttar ut dem i sociala medier och betalar för att ­synas på Facebook. De klickar i de målgrupper som de tror är minst benägna att tänka efter och mest benägna att rasa kring ämnet.

Vad är viktigast när man ska ta reda på om något är sant eller falskt på nätet?

– Man ska inte köpa saker rakt av. Även om det är svårt, så försök att inte låta dig påverkas­ innan du har kollat upp det. Försök spåra bakåt hela vägen till ursprungskällan. Där ser det ofta lite annorlunda ut än i de virala posterna.

Hur har de falska nyheterna ­utvecklats över tid?

– 2014 var det ganska harmlösa saker. Satir var ganska vanligt, man försökte kanske få spridning på en hoax (nätuttryck för bluff), och folk undrade om det var på riktigt eller inte. Nu har det nästan industrialiserats. I USA tror jag man kan ha falska nyheter eller viralsajter som levebröd, men i Sverige tror jag inte att man kan det ännu.

Har du själv gått på någon bluffnyhet?

– Det har jag säkert. När man slösurfar tar man till sig saker och tänker, jag kan kolla på det där sen… Det viktigaste när det gäller att avslöja bluffar är att lyfta upp det som är sant, snarare än att peka på det som var falskt. Folk minns inte vad som var vad. Man kommer bara ihåg ”det var något om det där”.

Vad ser du som den största faran med de falska nyheterna?

– Att man är klickboskap åt lurendrejare och att många ofrivilligt hjälper dem och sprider ett budskap. Förtroendet i samhället blir helt eroderat. Tills sist litar man inte på någon. Just nu finns en huvudlös misstro mot allting, det är en negativ effekt.

Hur tror du att det här kommer att utvecklas?

– Jag har gott hopp inför framtiden eftersom jag ser det här som ett ögonblick i tiden. Vi har lärt oss hantera all annan informationsteknik, så jag tror att vi kommer lära oss det här. Just nu är det lite knackig väg, men om alla börjar tänka lite mer källkritiskt är det lugnt.

Alla artiklar i bilagan #viställerupp hittar du här.

6 knep som gör dig till en viralgranskare

1. VEM ÄR ORIGINALKÄLLAN?

När medier skriver om varandras artiklar, och bloggare, twittrare och Facebookanvändare kommenterar, förändras ofta innehållet. Översättningar från olika språk försvårar och tolkningar görs, omedvetet eller högst omedvetet. Medier refererar bakåt till den källa de har gjort en ”rewrite” av, så du kan klicka dig till originalkällan. Översätt artikeln med hjälp av Google translate eller någon som kan språket.

Du kan dessutom googla på innehåll i artikeln för att ta reda på mer – glöm inte att du kan ställa in datum och söka på en viss tidsperiod på Google, som strax efter den tid som händelsen påstås ha inträffat.

2. VAD FÖRESTÄLLER BILDEN?

Bilder kan vara manipulerade. En person hävdar att hen har sett en varg på en viss plats i din kommun och lägger ut en bild på en varg. Tänk efter innan du köper påståendet rakt av. Titta på bilden. Ställ frågor till dig själv: ”Det är snö på bilden. Men är det snö ute nu?” till att börja med. Bilden kan vara stulen.

Du kan högerklicka på en bild på nätet (om du använder Google Chrome) och välja alternativet ”sök på Google efter bild” för att se om den finns publicerad på fler ställen. Annars kan du ladda ner bilden, ladda upp den på Google och söka. Är bilden viral, dyker det upp många träffar. Du kan även söka på en del av bilden för att se om det är flera ihopklippta bilder.

Via sajten tineye.com kan du ladda upp bilden, sortera på ”äldst först”. Om du hittar originalbilden kan du kolla upp dess ”exif-data” (information om originalbilden). På sajten exif.regex.info/exif.cgi kan du ladda upp originalbilden och ta reda på när den togs, med vilken kamera och var.

3. ÄR VIDEON EN FEJK?

När du har hittat ett Youtubeklipp som du vill granska, gå in på Amnesty Internationals sajt: amnestyusa.org/sites/default/custom-scripts/citizenevidence och sök på adressen. Klicka på någon stillbild från videon för att ta reda på om och var den har publicerats tidigare.

Du kan också ta en skärmdump från en video, göra en bildsökning på Google och lägga till ord som ”hoax” eller ”fake” när du söker. Kanske får du en träff.

4. VEM ÄR PERSONEN?

En människa har utsatts för något hemskt eller upprörande, enligt en artikel eller ett inlägg på Facebook. Men finns hon på riktigt? Om det är en invånare i Sverige kan du kolla på sajter som ratsit.se och hitta.se om personen över huvud taget verkar existera. Om du kollar på hennes Facebooksida, kan du kanske se om hon verkar vara en trovärdig person. Kan profilsidan vara påhittad? Hur länge har den funnits?

Kolla upp källan när det är ett Facebookinlägg. Vem har delat det och varför? Frågan din kompis var inlägget kommer ifrån. Dela inte vidare förrän du vet att det verkligen är sant.

5. VAR HAR DET HÄNT?

Var har den påstådda händelsen inträffat? Journalister som kollar upp nyheter från andra delar av världen, kan använda Google och kartbilder från en plats när de verifierar en story. De kan exempels fråga källan hur det ser ut på platsen där något påstås ha hänt. För din del kan du börja med att ställa dig frågan: Finns platsen på riktigt? Stämmer detaljerna i historien?

6. VEM LIGGER BAKOM SAJTEN?

Vad har mer publicerats på sajten? Vem står bakom den? Är det en myndighet, en privatperson eller något annat? Kanske får du under ”Om” eller ”About” veta att det är en satirsajt. Då är ”nyheten” skapad för att roa. Googla sajtens namn – det kan ge mer bakgrund. Ta reda på vad som är syftet med att den finns.

Om du vill veta vem som står som innehavare för en sajt som sprider en ”nyhet”, letar du i en databas över domänregistreringar. Svenska webbadresser hittar du på www.iis.se/domaner/free. Utländska webbadresser, som inte slutar på .se eller .nu, kan du söka på här: whois.com.

metro.se/viralgranskaren finns fler tips om videogranskning, ­personresearch och annat.

Källa: Internetstiftelsen i Sverige och Viralgranskaren på Metro.

Läs också

( 5 st )

Läs mer om dessa ämnen

JournalistikMediaNäthatSociala medierTrollfabriken
Relaterat