Näthaten blir allt grövre och radikaliseringen går fort, menar Johan på Näthatsgranskaren. Foto:

Tidigare poliser och IT-experter bekämpar hatbrott på internet

Granskning

Det anonyma nätverket Näthatsgranskaren har under 2017 polisanmält 600 näthatare för närmare 2 000 misstänkta brott. Tidigare poliser, jurister och IT-experter spårar upp nättroll och dokumenterar deras hat. Sedan lämnas bevisen till polisen.

— Vi har lite mer möjligheter än vad polisen har, säger den tidigare polisen Johan.

Det är novemberförmiddag. Korridorerna på tingsrätten i Eskilstuna ekar tomma, bortsett från en ensam man i en soffa utanför tingssal tre. Han är 65 år gammal och står åtalad för två fall av hets mot folkgrupp efter att ha gjort utfall mot bland annat afrikaner på en öppen Facebooksida.

Strax innan huvudförhandlingen ska börja kommer hans försvarare. De hälsar på varandra. Växlar några ord. Gör upp taktiken. Sedan ropas målet ut. De reser sig och går in. Den enda personen på åhörarplats är tidningens reporter.

Att 65-åringen sitter där han sitter beror på att hans Facebookinlägg polisanmäldes. Den tidigare polisen Johan anmälde dem under våren, och bifogade skärmdumpar på det 65-åringen skrivit och information om vem mannen är. Polisen i Eskilstuna slutförde utredningen och lämnade över ärendet till kammaråklagare Maria Estberg, som väckte åtal.

— Jag bedömer att inläggen utgör en missaktning mot de här grupperna av personer, sa Estberg i samband med hon lämnade in sin stämningsansökan till tingsrätten.

Vem Johan är har 65-åringen ingen aning om. De har ingen koppling till varandra, namnet är påhittat.

Mannen som kallar sig Johan är i själva verket en av initiativtagarna till Näthatsgranskaren. Det är ett ideellt nätverk av personer som har engagerat sig mot hatbrott i sociala medier. Under året har de anmält nästan 2 000 misstänkta brott till polismyndigheten.

Ingen fick stå till svars för sina handlingar. Vi ville göra någonting åt det.

Idén kom till under en semesterresa, där Johan träffade IT-experten Krister. När de kom i samspråk insåg de att de tyckte likadant om den hatiska stämningen i sociala medier. De insåg också att de tillsammans skulle kunna förändra situationen.

— Vi tyckte det begicks många brott i sociala medier. Att det var helt oreglerat, eller vad man ska säga. Att det var helt riskfritt att begå brott som hets mot folkgrupp och olaga hot på nätet. Ingen fick stå till svars för sina handlingar. Vi ville göra någonting åt det, berättar Johan.

Näthatsgranskaren föddes. Arbetsmetoder och teknik finslipades. På kort tid växte nätverket till att omfatta närmare 20 personer. Några är precis som Johan före detta poliser. Andra är jurister, eller juridikstuderande. Ytterligare några är IT-experter, som Krister.

Nätverkets självpåtagna uppdrag är enkelt och konkret. Genom att spåra upp och säkra misstänkta brott på nätet vill Johan och de andra göra det jobb polis och åklagare inte har resurser eller verktyg för att göra, och låta rättsväsendet döma de personer som begått brott. Polisanmälningarna de gör innehåller allt väsentligt, exempelvis skärmdumpar och personuppgifter.

Vi har lite mer möjligheter än vad polisen har.

Johan vill inte beskriva nätverkets arbetsmetoder i detalj, men han berättar att deras tekniska möjligheter att upptäcka och dokumentera hatbrott är goda.

— Vi är väldigt noga med att inte bryta mot lagen. Men vi har lite mer möjligheter än vad polisen har, säger han.

Nätverket är också noga med att inte engagera personer som fortfarande arbetar som poliser.

— Det är viktigt. De riskerar annars att hamna i någon form av konflikt med sitt uppdrag som poliser, eftersom poliser är skyldiga att anmäla alla brott de ser. Vi har poliser i föreningen, men inga som är aktiva i föreningens arbete.

Under året har Näthatsgranskaren gjort 770 polisanmälningar mot omkring 600 olika personer. Antalet misstänkta brott uppgår till närmare 2 000. Det rör sig om exempelvis olaga hot och hets mot folkgrupp.

  • Det här inlägget på Facebook är brottsligt, anser Näthatsgranskaren. Inlägget är polisanmält. Svep för fler exempel. Foto:
  • Det här inlägget på Facebook är brottsligt, anser Näthatsgranskaren. Inlägget är polisanmält. Svep för fler exempel. Foto:
  • Det här inlägget på Facebook är brottsligt, anser Näthatsgranskaren. Inlägget är polisanmält. Svep för fler exempel. Foto:
  • Det här inlägget på Facebook är brottsligt, anser Näthatsgranskaren. Inlägget är polisanmält. Svep för fler exempel. Foto:
  • Det här inlägget på Facebook är brottsligt, anser Näthatsgranskaren. Inlägget är polisanmält. Svep för fler exempel. Foto:
  • Det här inlägget på Facebook är brottsligt, anser Näthatsgranskaren. Inlägget är polisanmält. Svep för fler exempel. Foto:
  • Det här inlägget på Facebook är brottsligt, anser Näthatsgranskaren. Inlägget är polisanmält. Svep för fler exempel. Foto:
  • Det här inlägget på Facebook är brottsligt, anser Näthatsgranskaren. Inlägget är polisanmält. Svep för fler exempel. Foto:
  • Det här inlägget på Facebook är brottsligt, anser Näthatsgranskaren. Inlägget är polisanmält. Svep för fler exempel. Foto:
  • Det här inlägget på Facebook är brottsligt, anser Näthatsgranskaren. Inlägget är polisanmält. Svep för fler exempel. Foto:
  • Det här inlägget på Facebook är brottsligt, anser Näthatsgranskaren. Inlägget är polisanmält. Foto:
1/

Anmälningarna görs urskillningslöst. Johan betonar att nätverket inte tar parti. Man anmäler inlägg från både höger och vänster, och gör inte skillnad på ämnen eller personer.

— Vi vill inte döda några debatter. Vi vill beivra brott, säger han.

I de fall polisen tar för god tid på sig att utreda anmälningarna tar de kontakt och ligger på. Frågar hur det går. Agerar blåslampa.

Johan anser att nätverket behövs och fyller en viktig funktion. Hatbrott på nätet är inte något som prioriteras ute i polisområdena, upplever han, och han tror inte att polis och åklagare alltid har de rätta kunskaperna heller.

— Det finns en okunskap om vad som faktiskt är ett brott, om rekvisiten. Som spridning, till exempel. Det handlar inte om hur många som faktiskt har sett ett inlägg. Så fort man postar någonting på en öppen sida på Facebook är det två miljarder människor som kan läsa det. Det är inte jämförbart med att sätta upp en arg lapp på den lokala pizzerian, säger han.

Han tycker inte att polisen agerar tillräckligt mot hatbrott på nätet.

— Det finns ibland en attityd inom rättsväsendet att brott på nätet inte är riktiga brott, säger han.

Vi ser en väldigt snabb radikalisering.

Att tonen i sociala medier blir allt grövre och hatet allt värre, riskerar att underminera hela demokratin, menar Johan. Han berättar att radikaliseringen går mycket fort. En person som aldrig tidigare i sitt liv har begått ett brott kan på kort tid utvecklas till näthatare och göra sig skyldig till exempelvis hets mot folkgrupp. Kanske utan att ens reflektera över förändringen.

— Vi ser en väldigt snabb radikalisering. Människor som går från att vara främlingsfientliga till att bli rasister och även brottslingar på bara några månader, säger han.

Algoritmer som styr vad som visas i användarnas sociala flöden, trollfabrikernas produktion av falska och hårdvinklade nyheter som sprids utan eftertanke och det rättfärdigande människor upplever när deras delningar och kommentarer får respons, är en förödande kombination, menar han. Den blir till en ond cirkel, som både bekräftar och förstärker uppfattningar och ökar polariseringen.

— De som förut kände sig marginaliserade känner sig plötsligt rättfärdigade. De sitter och hatar tillsammans och det sprids självklart ute i samhället. Det här kommer att ha en påverkan på våldet i samhället, det är jag övertygad om, säger Johan.

Något han tycker är särskilt bekymmersamt är den rädsla många känner. Män som kvinnor, men i synnerhet äldre kvinnor. Kvinnor som kanske är en aning ensamma redan. De riskerar enligt Johan att isoleras i sin filterbubbla när de riktiga vännerna börjar ta avstånd från deras rasistiska utspel och det sociala livet utanför internet blir allt skralare.

— De här kvinnorna blir väldigt rädda av det de läser. Och ju mer de läser, desto räddare blir de. Och så börjar de begå brott. Det är riktigt tragiskt. De här människorna mår dåligt. När de hamnar i bubblan puttar de fler och fler ifrån sig. Då blir de väldigt ensamma till slut. De är både offer och förövare i det här, säger han.

En ovanligt stor andel av de polisanmälningar Näthatsgranskaren har gjort under året gäller just kvinnor.

— Vi har inte gjort någon direkt analys, men en uppskattning är att runt 15-20 procent av anmälningarna rör kvinnor. Det är otroligt mycket mer än vad som är vanligt vid övriga fall av till exempel hets mot folkgrupp, berättar Johan.

Han tror att det hänger samman med att kvinnor använder Facebook mer än vad män gör, och att många av de ofta falska eller åtminstone hårt vinklade nyheter som sprids om till exempel våldtäkter träffar kvinnor på ett mer personligt plan.

Många av de personer som hittills har polisanmälts av nätverket är också äldre. Johan gissar att snittåldern ligger kring 55 år. Något högre för kvinnor, medan männens snittålder dras ned av ett antal väldigt arga unga män.

Men hatet finns i alla åldersgrupper, menar han. Det är egentligen bara en kategori som är lite mindre till antalet.

— Är det några som är frånvarande i materialet vi samlat in så är det nog unga kvinnor. Men de få som finns är väldigt aktiva och har stor betydelse för att rättfärdiga det här, säger Johan.

Vi ser att poliser snappar upp det här. Att de blir duktigare.

Den närmaste framtiden för Näthatsgranskaren är inte spikad men väl utstakad. Johan berättar att det finns planer på att utveckla verksamheten ytterligare. Bland annat genom att söka finansiering. Men det är viktigt för honom och de andra engagerade att finansieringen inte kan ifrågasättas. Att oberoendet förblir intakt.

På lång sikt hoppas han att nätverket inte ska behövas, och han tycker att han redan kan skönja en förändring.

— Vi ser att poliser snappar upp det här. Att de blir duktigare. Och någonstans måste det komma en lagstiftning som styr upp det här utan att det påverkar yttrandefriheten. Vi hoppas att vi är en övergående förening, säger han.

Samtidigt finns det saker som bekymrar honom. Han upplever att "hatspråket", som han kallar det, är på väg att normaliseras. Inte bara i sociala medier, utan även inom rättsväsendet. Att ribban för vad som anses brottsligt helt enkelt är på väg att höjas trots att lagtexten inte har ändrats.

— Vi ser att bedömningar från åklagare och tingsrätter har börjat frångå praxis. Att det döms mildare. Det är inte enhetligt heller, utan tingsrätterna dömer olika, säger han.

Som exempel nämner han en dom i en tingsrätt i Dalarna nyligen, där en man dömdes för sex fall av hets mot folkgrupp. Påföljden han fick - villkorlig dom och 80 dagsböter - motsvarar enligt Johan straffet för ett fall.

— Är det inte allvarligare att begå brott sex gånger? frågar han retoriskt.

I Eskilstuna tingsrätt är huvudförhandlingen mot den 65-årige mannen slut sedan länge. Två veckor efter rättegången meddelade tingsrätten sin dom. Mannen fälldes för ett av de två inlägg han skrivit. Påföljden blev villkorlig dom och 60 dagsböter.

Mannen var tidigare ostraffad.

Det här inlägget skrev den 65-årige mannen från Eskilstuna på Facebook. Enligt tingsrätten utgör det hets mot folkgrupp. Foto:

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

BrottDet blå-gula hatetFacebookGranskningNäthatOlaga hotRasismSociala medierVal 2018polis
Relaterat