AFC Eskilstuna kämpar i botten av allsvenskan, har visat upp ett negativt resultat för sjätte året i rad och inom loppet av några månader ska både ett allsvenskt kontrakt och en elitlicens räddas.
Men vad spelar det för roll?
Finns AFC Eskilstuna ens kvar – i nuvarande stuk – om, säg, fem år?
Sättet klubben arbetar på nu kan liknas vid en konstgjord andning år efter år.
Elitlicens efter elitlicens kommer att räddas i sista stund i form av ett aktieägartillskott i slutsekunden vilket är en totalt ohållbar utveckling för en förening på den allra högsta nivån i Sveriges största idrott.
När jag gjorde en intervju med Nemanja Miljanovic inför säsongen 2018 var AFC:s vision klar:
Klubben skulle sluta värva spelare på korttidskontrakt.
Spelarna som anslöt skulle vara yngre, skriva längre kontrakt för att sedan säljas vidare och ge klubben välbehövliga intäkter.
– Det som genomsyrar svensk fotboll just nu är att man måste kunna sälja fotbollsspelare för att kunna växa, sa Miljanovic då.
Ett och ett halvt år senare har klubben sålt tre spelare (historiska första AFC-försäljningen i Mohamed Buya Turay, egne talangen Michel Termanini – som knappast gick för några miljonintäkter – och Alex Michel som lämnade för ”förmånliga villkor”).
Under samma period har 27 kontrakt brutits eller löpt ut – detta är fakta från den senaste årsredovisningen – och med andra ord inte gett klubben en enda krona i ersättning.
Just nu är AFC Eskilstuna en fotbollsförening som är på väg att ta död på sig själv.
Provspelare efter provspelare ansluter. Kvaliteten hinner inte bedömas tillräckligt lång tid för att några längre spelarkontrakt ska skrivas.
I stället blir det oftast kortare avtal – eller med en klausul som innebär att avtalet kan brytas efter ett halvår om spelaren inte håller måttet – och kvar står AFC utan både spelaren och ersättning.
Och detta sker samtidigt som skulderna växer och ärendena hos Kronofogden staplas på hög.
AFC Eskilstuna har lindat in sig själva i en negativ spiral som man inte är i närheten av att ta sig ur för tillfället.
Utan intäkter i form av spelarförsäljningar är det bara en tidsfråga innan skuldberget blir för stort, välter över Alex Ryssholm och i sin tur skulle leda till att hela verksamheten skulle vara hotad.
Och ja, jag vet.
Att sälja nyckelspelare som Felix Michel skulle förmodligen skicka AFC Eskilstuna ned i superettan.
Men ärligt talat, vad spelar det för roll?
Utan en försäljning av Michel i sommar kommer klubben på nytt att tvingas släppa spelaren gratis i vinter, utan att ha fått in en enda krona i ersättning och i det långa loppet tvingas rädda ännu en elitlicens nästa säsong.
Det som genomsyrar AFC Eskilstuna just nu.