1981 gjorde IFK Eskilstuna under ledning av demontrÀnaren Lennart "Liston" Söderberg en kanonsÀsong.
Laget vann serien i stor stil â men fick inte gĂ„ upp direkt.
Anledningen var att högsta serien skulle bantas frÄn fjorton till tolv lag Äret efter. Det gjorde att segrarna i division 2, som det hette dÄ och bestod av tvÄ serier, tvingades till kval mot elvan och tolvan i Allsvenskan.
Vilket för övrigt Àr enda gÄngen seriesegrare inte gÄtt upp direkt pÄ herrsidan.
â Just det minns jag vĂ€l. Det var sĂ„ klart en stor besvikelse att ta hem serien men Ă€ndĂ„ tvingas till kvalspel, berĂ€ttar Bobban Andersson.
För IFK:s del började kvalet borta i Kalmar.
En match som slutade 2â0 till hemmalaget som dĂ€rmed kopplade ett grepp om den allsvenska platsen.
â Jag minns framför allt frĂ„n det mötet att jag hade en nick i insidan av stolpen som studsade ut igen bakom deras mĂ„lvakt. Hade det blivit mĂ„l dĂ€r hade lĂ€get för oss varit Ă€nnu bĂ€ttre inför returen hemma eftersom bortamĂ„l betyder sĂ„ mycket, sĂ€ger Bobban.
Den 25 oktober 1981 hade 8 556 ÄskÄdare bÀnkat sig pÄ Tunavallen.
De fick se ett IFK som kom ut och dominerade fullstÀndigt. I paus var Kalmars ledning upphÀmtad efter mÄl av Stefan Jonsson och Tim Jordan.
â Vi gjorde en enormt bra match och vi hade dessutom ett ribbskott i andra halvlek innan deras förödande 2â1-mĂ„l kom, sĂ€ger Bobban.
Med sju minuter kvar förstördes IFK:s chanser mer eller mindre.
För i och med Kalmars reducering var Eskilstunalaget tvungna att göra tvÄ mÄl till för att gÄ upp.
â Vi forcerade som sjutton pĂ„ slutet och vi hade ju inget annat val Ă€n att chansa. Att de gjorde 2â2 mot slutet spelade liksom ingen roll eftersom vi var tvingade att ösa pĂ„ framĂ„t sĂ„ gott det gick.
Kan du kÀnna besvikelse fortfarande över att ni inte gick upp?
â Ha, ha ... nej, det Ă€r inget jag tĂ€nker pĂ„. Den stora besvikelsen var nog hela tiden att vi inte fick gĂ„ upp trots att vi vann serien. Det kĂ€ndes orĂ€ttvist dĂ„ eftersom det var första (och enda) gĂ„ngen det hĂ€nde.
En hÀftig poÀng kvaldagen den 25 oktober 1981 var för övrigt att Bobban inte matchat klart i och med förlusten mot Kalmar FF.
En timme efter att kvalet pÄ Tunavallen var fÀrdigspelat var Bobban pÄ nytt ombytt och klar.
Det vankades nÀmligen match i handboll i Sporthallen mellan Guif och VÀstra Frölunda.
Ett möte som dominerades av en viss Bobban Andersson. Han var pÄ den tiden en av IFK Eskilstunas absolut bÀsta spelare. Samtidigt som han var storstjÀrna i Guif och landslagsman i handboll.
Guif vann med 22â21 och Bobban vrĂ€kte in sju mĂ„l i det som beskrevs i Eskilstuna-Kuriren som en skrĂ€llseger.
â Ărligt talat minns jag inte alls mycket av handbollsmatchen och jag har inget minne av att de bĂ„da matcherna gick sĂ„ tĂ€tt efter varandra, sĂ€ger Bobban med ett skratt.
I tidningen sa dock Bobban sÄ hÀr till reportern Roger Stark efter Guifmatchen:
â Min jobbigaste dag som idrottsman. Men kanske Ă€ndĂ„ en av mina roligaste trots att vi förlorade fotbollskvalet.
Hur orkade du spela tvÄ sÄ stora matcher efter varandra?
â Dels var jag förskonad frĂ„n skador och dels var jag vĂ€ldigt vĂ€ltrĂ€nad. Det Ă€r vĂ€l förklaringen.
Nu Àr det dags för nytt fotbollskval i Eskilstuna. Vad tror du det betyder för stan om AFC gÄr upp?
â Ăven om jag inte följer fotbollen sĂ„ noga nu för tiden sĂ„ tror jag att det skulle gynna stan positivt. Intresse finns publikt sett och kommer stora allsvenska lag hit igen blir det sĂ€kert mycket folk pĂ„ lĂ€ktarna. Jag hoppas de klarar av kvalet. Det skulle vara bra för alla i Eskilstuna.