2017 var AFC Eskilstuna nya i Allsvenskan.

Laget var också nytt i Eskilstuna och jag minns som i går hur förvirrat allt var.

För två år sedan valsade både spelare och ledare runt för att hitta rätt i tillvaron. Samtidigt som det snickrades nytt omklädningsrum på Tunavallen försökte dåvarande tränaren Pelle Olsson och hans mannar preparera sig för den unga föreningens första allsvenska säsong.

Det gick som du minns inget vidare.

Olika strul avlöste varandra.

Spelare kom och gick.

Tränare sågs och försvann på löpande band.

Laget åkte också expresshiss ur Allsvenskan eftersom det aldrig gick att hämta sig från den usla starten under våren.

2018 var AFC tillbaka i Superettan.

Som ny vid rodret kom tränaren Nemanja Miljanovic och från den punkten då den sympatiske 47-åringen tog över har det hänt grejer.

Tycker AFC hittat en bra struktur.

Somliga sa visserligen att laget spelade tråkigt i fjol och det kanske AFC gjorde ibland.

Men skönspel och klacksparkar hamnar inte i historieböckerna.

Det gör däremot hållna nollor, poäng och framför allt uppflyttning.

Att AFC på ett år tog sig tillbaka till högsta serien är inget annat än en bragd.

För lag som ramlar ur en serie brukar snarare hamna i botten än toppen året efter.

Men AFC gick mot strömmen och är tillbaka.

Vilket kanske inte alla fans i andra föreningar gillar.

Men att IFK Göteborgs supportrar väljer att bojkotta söndagens premiär är inget som drabbar AFC.

Det är bara tramsigt och enbart en smäll mot egna laget som inte får stöd på läktarplats.

2019 är alltså året för R som i revansch.

Vilket jag tror det kan bli.

Tittar man på försäsongens resultat och insatser ser det närmast löjligt bra ut.

AFC har sparkat ut både fjolårets allsvenska tvåa Norrköping och svenska mästaren AIK ur cupen.

Hur starkt som helst.

Men inget vi får stirra oss blinda på.

Det är på söndag som poängen i serien börjar räknas.

Från och med nu handlar det om att fixa segrar som så småningom leder till nytt kontrakt.

När det gäller AFC är jag ganska säker på att föreningen klarar sig mycket bättre nu än för två år sedan.

Flera saker talar för det.

Laget har till exempel ett grundspel att luta sig mot.

Det fanns inte riktigt för två år sedan utan då trevade sig alla fram länge och väl.

Sedan tycker jag truppen ser mycket bättre ut nu.

En spelare som Gustav Jarl har exempelvis varit sensationellt bra under våren.

Över huvud taget ser AFC stabilt ut på papperet.

Med killar som Kadir Hodzic, Adnan Kojic, Anel Rashkaj, Felix Michel, vilken försäsong han gjort! och Denni Avdic, för att bara nämna en handfull ser det minst sagt lovande ut.

Jag är ganska säker på att AFC går mot experternas tips inför säsongen.

Min tro är att Eskilstunalaget hänger kvar och med en bra start kan det rent av bli en placering bland de tio främsta.

IFK Göteborg blir alltså första nöten att knäcka.

Svårt men inte omöjligt och det ska bli riktigt kul att Allsvenskan äntligen kickar i gång.