Det var i söndags som olyckan inträffade när 25-årige Bohlin från Eskilstuna tränade på motocrossbanan i Arboga.
– Jag kom lite fel i en landning, slog över styret och dunkade huvudet i backen. Kände väl att det var något fel i nacken och så packade jag ihop grejerna och åkte hemåt, berättar Christoffer.
Sedan blev det en sväng till Mälarsjukhuset för att "kika hur läget var", som han uttrycker det. Beskedet blev inte det han förväntat sig eller önskat.
– Då fick man konstaterat att jag har en nackkota som är skadad.
Det betyder att Christoffer brutit nacken. Nu måste han gå med nackkrage i minst tre månader, lika lång tid som han inledningsvis blivit sjukskriven.
– Sjukt tråkigt. Försäsongen har precis dragit igång och jag skulle ha börjat tävla nästa helg men det är bara att stryka hela 2025 när det gäller motocrossatsningen. Det trodde man inte när man hade skaffat ny hoj.
För vem veckor sedan blev han av med två motorcyklar, värda 100 000 kronor styck, när det var inbrott hemma hos hans föräldrar – något som tidningen skrev om då.
– När det nu väl löst sig med försäkringar och allting och jag fått ut pengar för att köpa ny så hann man köra två träningar. Sen skadar jag nacken och blir sjukskriven ... och jag får inte åka hoj på sex månader har de sagt. Det blir ingen rolig sommar men det är skönt att jag är fullt rörlig i kroppen i övrigt så man sakta men säkert kan göra småsaker. Jag klarar mig i alla fall från operation vad jag vet nu.
Hur kändes det när du låg där på banan precis efter kraschen?
– Jag blev inte så rädd. Det kändes som nackspärr, "jag har sträckt nacken liksom". Och jag sopade i styret i ljumsken så den gjorde ont också, det är som en lårkaka i ljumsken nu. Jag tänkte bara på att ta mig av banan, sen är man envis av sig ... jag ville upp och köra vidare men bestämde mig ganska snart för att åka hem, säger Christoffer Bohlin som tävlar för SMK Södermanland.
Hur mår du nu?
– Det känns ju som man har extrem nackspärr. Jag har ju rörlighet, jag går ju som vanligt men är stel. Och man är ju begränsad med nackkragen såklart, säger Christoffer och fortsätter:
– Jag har haft mycket stöd av vänner och familj.
Han tystnar ett tag och säger sedan:
– Det är ett riktigt pissår med allt som hänt. Jag får hoppas att det stannar där.
– Man vill ju resa sig upp, ta tjuren i hornen och komma tillbaka. Det är väl största målet nu, man får blicka framåt.