Det var i 69:e minuten av lördagens Elitettanmatch som olyckan var framme. Sekunder efter en, till synes, vanlig duell låg Wilma Öhman ner på konstgräset och skrek ut sina smärtor.
– Jag tror att jag inte uppfattar att spelaren kommer och så springer jag in med rakt utsträckta fingrar rätt in i motståndaren så då vek de sig, säger Wilma.
Domaren vinkade in bänken direkt och när fysioterapeuten Molly Gustafsson kom fram till Öhman gjorde Gustafsson tecknet för byte. Vid sidan av planen, framför ena långsidan, blev hon sittandes ett tag innan hon sakta kom gående mot bänken med lindad hand.
Trots skadan stannade hon till slutsignalen.
– Jag ville ändå se klart matchen, tacka av publiken och hurra med laget. Sen åkte jag ganska snabbt.
– Just nu sitter jag på akuten och är lite ovetandes än men det kanske är lite illavarslande med fingrarna. Det var inte riktigt det man planerat för, inte efter vinst. Då vill man hem och fira lite.
Minst två är skadade men hur illa vet alltså inte Wilma som fortfarande har ont.
– Jag tycker att det är lite obehagligt så jag har inte kollat själv än. Det gjorde ont men det är mycket därifrån skriken kommer också, när man känner att något är fel så får jag lite panik. Det var lite knak och lite popp så jag vet inte om de är ur led eller brutna, säger Wilma Öhman.