– Det kan vara skönt att ha en sådan bild att ta fram när man inte riktigt tar in att varje pass man gör i oktober och november faktiskt har en mening. Förra säsongen kom jag inte i gång med den här mängdträningen förrän i december och nu har jag redan varit i gång i tre veckor.

Så du ligger så bra till du kan just nu?

– Ja, det är väl inga fyrverkerier och raketer i känslan men jag betar av det jag ska göra, dag efter dag, och försöker hålla det enkelt. Just den här veckan blir det en vilodag då vi kom överens om att köra 75 procent.

Men du körde ett stavgångspass med skidåkarna i Mördarbacken uppe på Lugnet såg jag?

– Ja, den är lång...och brant... det var ett TUFFT pass, men det är ju det som är bäst med att bo i Falun och att genomleva träningsvintern med två tre pass om dagen här att det finns andra elitidrottare som man kan köra med. Jag har bra kontakt med simklubben och så finns det ju duktiga cyklister här. Jag ska precis få en introduktion i att köra på velodromen – ska bli skoj.

Under december och ett par månader framåt brukar han finnas på varmare platser som utanför Kapstaden i Sydafrika.

– Men i år har jag valt bort det. Det har ju funkat bra med de varierande träningsmöjligheterna här i Sverige hittills i alla fall...

Men när den där sista intensiteten i cyklingen och löpningen ska upp måste han åka på läger till varmare breddgrader.

– Min plan är att börja med landslagets läger i Fuerteventura (kuperad vulkanö i Kanarieöarna) och sedan om jag får en plats till världscupstävlingen i Kapstaden så blir det typ en uppladdningsvecka i närheten av banområdet.

Men då måste Fleetwood hamna på deltagarlistan.

– Jag har redan legat på svenska förbundet om att jag väldigt gärna vill vara med. Det är tajt med de sista platserna och jag ligger på gränsen – men det är skönt att ha en konkret bild som Kapstaden att ta fram när det är tungt och kallt här i Sverige.

Sydaftrikas spets känns som skvalpig simning och krävande cykel – eller hur ser det ut på Kapstadens triathlonbana?

– Nja, det är faktiskt väldigt skyddat i hamnområdet där simningen går. Sedan är cykelbanan väldigt teknisk men flack. Så själva banan passar mig väldigt bra. Men när man är uppe på världscupsnivå räcker ju det inte ändå, så jag tänker inte så mycket på vilka banor som passar mig. Jag måste komma i väldigt bra form. Då kan det gå riktigt bra. Annars är jag chanslös...

Finns det risk att få närkontakt med en vithaj...?

– Det vet man aldrig när det gäller Kapstaden, man jag har klarat mig hittills, ha ha.

I triathlon är det ett rankingsystem som avgör vilka som tilldelas kvotplatser till OS i Tokyo, som har varit Fleetwoods höga mål under flera års tid. Efter förrförra, helt misslyckade, säsongen var det inte ens värt att prata om OS.

Förra säsongen var extremt mycket bättre – i synnerhet på hemmaplan. Visserligen vann Fleetwood SM över olympisk distans i år, men han är fortfarande vassare på sprint – och de internationella resultaten måste upp en rejäl nivå redan från Kapstaden i februari om det ska kännas realistiskt.

– Ja, ska jag vara realistisk så är chanserna inte jättestora. Men jag vill ju vara triathlet på en så hög nivå som det bara går och för att nå OS måste jag ju tävla på världscupen. Så om jag tar sikte på OS kanske jag når VM – och kanske OS 2024.