Att både Jessica och Robin gillar julen förstår man direkt när man kliver in i deras trivsamma hus.
I vardagsrummet är en elegant kungsgran pyntad och klar.
Runt omkring springer dottern Anna, 1,5 år omkring och kastar med bollar. Att hon är dotter till två handbollsspelare går inte att ta miste på.
Både här och där finns tomtar, julprydnader och en hel del paket som ska ges bort till släktingar.
– Att ha traditioner kring jul tycker jag är jätteviktigt. Jag vill gärna känna igen mig i firandet och tycker det är kul att fira med många. Just på julen träffar man till exempel kusiner som man inte umgås så mycket med annars, säger Jessica.
Robin håller med:
– Att till exempel missa Kalle Anka klockan tre är otänkbart även om man sett det massor av år.
Innan de blev ett par hade förstås var och en av dem sina egna traditioner.
Men nu har de gemensamma och försöker fira varannan julafton med Jessicas släkt och varannan med Robins.
– Fast förra julen fick alla komma till oss. Anna var liten och då ville vi vara hemma med henne, berättar de.
Den här julaftonen tillbringas med Jessicas föräldrar.
Ett firande på förmiddagen blir det och ett på eftermiddagen.
– På morgonen börjar vi med grötfrukost när man vaknar. Det hör till. Sedan byter vi klappar hemma hos pappa och på eftermiddagen bär det av till mormor och morfar. Där blir det Kalle Anka, julmiddag och paketöppning igen, säger Jessica.
När du läser det här har det blivit julafton.
Men för handbollsparet där både Jessica och Robin spelar i Guif drog julen i gång när första advent inföll.
– Det är kul att hålla på med lite pyssel och så. Dessutom fixade vi med granen väldigt tidigt i år. Normalt klädde vi alltid julgranen den 23:e hemma hos oss men nu gick vi ut och köpte granen redan i början av december, berättar Robin och ler.
Hur länge får julen vara kvar i ert hus?
– Så länge som möjligt, säger Robin.
– Fast det blir nog så att vi plockar bort grejerna efter trettonhelgen, säger Jessica.
På en vägg intill köket hänger en fin adventskalender med ett paket för varje dag.
Det är Annas små klappar som hänger i snören och bara väntar på att bli öppnade.
– Hon tycker det är jättekul fast hon är så liten. På morgonen går hon och pekar på kalendern och visar att hon vill ha ett paket, säger Jessica med ett leende och fortsätter:
– Vi får väl se vad hon tycker när julafton har varit och kalendern är borta.
Julen handlar som sagt mycket om traditioner.
Så är det hos de allra flesta.
En återkommande sak som Robin och hans tvillingsyster Linn hade när de var små var att tomta på lasarettets barnavdelning.
– Mamma jobbade där och varje julafton delade en som heter Willy Vold (han tomtade i 20 år fram till 2011) ut klappar till barnen som låg kvar på sjukhuset över julen. Jag och Linn var tomtenissar och det var ganska många år vi var med, säger Robin.
Både han och Jessica älskar julen.
Samtidigt kan det bli lite kluvet också, menar Jessica och blir för en stund lite allvarlig:
– Jag kan tycka att det på sina håll blivit lite väl mycket hets. Att man kanske inte är nöjd med det man får utan i stället suckar över sånt man inte fått. Det är lite tråkigt för julen är ju trots allt en högtid då det handlar om att umgås i första hand.
Som handbollsspelare är december utöver att det är julmånad en oerhört matchtät period. Framför allt för herrarna.
– Vi hade match den 21:a och bortamatch på annandagen och så är det träning på juldagen, säger Robin och fortsätter:
– Fast vi älskar ju att hålla på med handboll både Jessica och jag hoppas vi kan fortsätta spela ett tag till.
– Ja, fast det hänger mycket på hur allt går att pussla ihop med Anna. Men eftersom vi har fantastisk hjälp av Robins föräldrar och även mina så hoppas jag vi kan köra på något år till, säger Jessica innan det blir dags för lite fotografering framför julgranen där Anna plockat bort en kula och leker med.
Och det är klart den gula kulan är ju snarlik en boll som är en av de bästa leksaker som finns ...