Med nedböjt huvud lÀmnade trÀnare Gustaf LÀnn sist av alla hemmalagets spelarbÄs.
â En dyster historia. Jag funderar för fullt pĂ„ vad vi ska hitta pĂ„. Jag hoppas komma pĂ„ nĂ„gon bra idĂ© sĂ„ att vi ska göra nĂ„got kul i dubbelmötet med Nyköping.
PÄ tre dagar möts klubbarna mellan jul och nyÄr.
Ska möjligen ett derby vÀcka inspiration och effektivitet till liv.
Kommentar i övrigt om matchen Gustaf?
â Tycker att vi gjorde en skaplig förstaperiod men sedan fĂ„r de göra 0â1 pĂ„ en riktig bjudning. Sedan Ă€r det bara att konstatera att det Ă€r svĂ„rt att göra mĂ„l i power play.
Vid fyra tillfÀllen fick laget chansen. Dock utan att skapa nÄgon het möjlighet.
Vilket för övrigt var signifikativt för hela tillstÀllningen. Det ville sig helt enkelt inte och skottförsöken frÄn hÄll gav mest felriktade projektiler utanför mÄlramen.
En riktig försvarstabbe banade vÀg för gÀsternas ledning efter 17 minuters spel.
Sedan föll tre "pytsar" i mellanakten, 0â2 och 0â3 inom loppet av en halv minut i mitten och 0â4 i power play i slutfasen innan sidbytet.
DÀrmed tog ocksÄ hoppet om LindenpoÀng definitivt slut.
Spelarkritik avstÄr vi frÄn, det fanns helt enkelt inga ljusglimtar.
Avslutningsvis konstateras att matchens rÀttskipare Alex Ericsson inte var direkt hemmabetonad och att Visby hade en engagerad hejaklack med sig pÄ bortre lÄngsidan.