Flaggorna vajade. En störtskur någon timme före avspark avskräckte inte. Publiken, merparten djurgårdare, strömmade till.
Det blev inte fullsatt, men ändå säsongens bästa åskådarsiffra.
Topplaget Djurgården mot särklassiga jumbon AFC.
En match som så klart bara borde se ut på ett sätt.
Med klar dominans från bortalaget och ett vilt rensande hemmagäng.
Så såg det kanske ut till en början under de 20 första minuterna då klackarna bestämt sig för någon märklig tyst protest mot polisens arbete på arenorna.
När så den knappt halva första halvleken spelats brakade det i alla fall loss.
Djurgårdens fans öste på och plötsligt i oväsendet tog sig AFC in i matchen.
Sedan DIF skapat de klart bästa chanserna under tystnaden blev det plötsligt AFC:s tur. Laget som i vissa matcher knappt haft ett skott på mål var ytterst nära att näta genom Gustav Jarl. Kanske skulle AFC också haft en straff när Camara föll på väg framåt.
Nåväl, de första 45 minuterna behövde sannerligen inte AFC be om ursäkt för.
De var i mitt tycke lagets bästa på hela säsongen.
Andra halvlek dunkade dock igång precis så illa som det gjort många gånger tidigare.
Och självklart var det förre måltjuven i AFC, Muhamed Buya Turay, som slog till.
Vips var det 0–1 och jag som innan tippat 0–3 började ana att jag skulle få rätt.
Men så fel jag hade.
AFC reste sig och svarade sylvasst nästan direkt.
1–1, ett resultat som sedan stod sig. Vilket inte AFC ska be om ursäkt för. Och kanske var det här vändningen. Efter lagets minst sagt bedrövliga insatser i många matcher var plötsligt hjärtat med.
Efter krysset är AFC fortsatt jumbo.
Men jag skulle vilja påstå att det nu har tänts en form av hopp.
Kontraktet kan räddas om laget fortsätter jobba så här – som ett lag.
Tycker nämligen det varit si och så med det ibland men nu har i alla fall AFC inlett höstsäongen med två kryss.
Nästa uppgift blir Kalmar hemma med förre AFC-tränaren Jesper Norberg i ledarstaben.
Där kan en trepoängare plockas.
Om laget fortsätter kriga vill säga.
Till sist 1: Ingen Denni Avdic på banan nu heller. Den på papperet kanske största stjärnan i truppen sitter fortarande fast i frysboxen.
Varför skulle jag verkligen vilja veta?