Inte anade jag då att jag skulle bli en sådan långvarig gäst här på ledarsidan, men det har rullat på. Jag har också blivit ständigt uppmuntrad av den respons jag fått från läsarna, inte bara från dem som alltid intresserar sig och bekymrar sig för alkohol och droger – utan också från många som aldrig tänkt på alkoholen som en politisk fråga.
Några har blivit provocerade och upprörda. Nykterister har den effekten ibland. Så även sossar för den delen.
Kombinationen gjorde att det efter någon tid var folk som hörde av sig till tidningen och undrade varför jag och alkoholfrågan skulle få detta stora utrymme var tredje vecka i EK/ST. De hade inte förstått att denna tidning alltid hållit en tydlig restriktiv alkoholpolitisk linje. När detta klargjorts lugnade det ner sig.
Vad skrev jag då om i oktober 2007? Jo, även då gjorde jag en återblick – ytterligare tio år tillbaka. Vi hade varit medlemmar i EU drygt tio år, och det hade inneburit stora påfrestningar på alkoholpolitiken. Inom EU betraktades ju alkoholen som en handelsvara som alla andra, och det var med stor möda vi fick behålla Systembolagets monopol på försäljningen. Men allt annat kändes som hela havet stormar.
Så här skrev jag: ”De senaste dryga tio åren har varit väldigt turbulenta i alkoholpolitiken. Grundstenar som tillgänglighet, priser och attityder har kastats omkring eller sprängts av ifrågasatta monopol, upphävt reklamförbud, sanslösa införselkvoter, krav på skattesänkningar och nu senast internetspriten. Kära EU, varför gjorde du oss detta – har jag tänkt många gånger.”
Jag konstaterade också att alkoholkonsumtionen rakat i höjden och att det alkoholrelaterade ungdomsvåldet oroade mest. Det såg mörkt ut, och många befarade stora skadeverkningar på sikt. Men alkoholpolitiken låg trots allt kvar på sina grundstenar. Det vill säga begränsad tillgänglighet, inget vinstintresse, tydliga åldersgränser och en beskattning som gör att alkoholen följer med prisutvecklingen i övrigt, för att nämna det viktigaste.
Trots ständiga försök att underminera och helst avskaffa Systembolaget så är det i dag Sveriges mest betrodda institution när folket få säga sitt i årliga mätningar. Trots stor uppfinningsrikedom när det gäller näthandel, bordershopresor, spritbussar och annat för att föra in billig alkohol i landet så sjunker nu alkoholkonsumtionen sakta år från år. Efter nyhetens behag med EU:s frihandel så tycks svenska folket ha sansat sig. En minskning i konsumtionen med cirka 14 procent på tio år! Och vem kunde ana för tio år sedan att ungdomarna skulle gå före i minskat drickande.
Men det är inte tal om att slå sig till ro. Senast i tisdags kunde ni läsa att landstinget tar alkoholbruket på stort allvar. Och undra på det när alkoholen dödar mellan fem och sju tusen personer i Sverige varje år genom sjukdomar, olyckor, drunkning och våld. Om det finns en krönikör år 2027 kan jag bara hoppas att hen kan redovisa bättre siffror.
Maj-Lis Lööw är tidigare statsråd (S) och verksam inom nykterhetsrörelsen.