1. Varför valde du att satsa på just gymnastik?

– Jag var ungefär fyra år när jag testade första gången och jag föll för sporten direkt. Att jag började berodde på att mamma ville att jag skulle hålla på med något och från åtta års ålder har jag tränat hårt. Jag har nog alltid varit modig också och det kan vara därför jag tyckte gymnastik var så kul direkt. Har till exempel aldrig varit rädd för att ramla från något redskap och göra illa mig. Jag bara kör på, helt enkelt.

2. Din farfar var gymnast, vad har han betytt för dig?

Artikelbild

Gymnastikstjärnan Ece Ayan slutade plötsligt med sin sport för två år sedan. Men efter ett tag kände hon att hon inte var klar. Nu har hon gjort comeback och har landslaget i sikte igen.

– Som person har han betytt jättemycket. Han gick bort för två år sedan, men jag har sett klipp och bilder från när han höll på med sporten. Farfar var alltid stolt över att jag lyckats med min gymnastiksatsning.

3. Du har delvis rötterna i Turkiet men kom till Sverige som fyraåring med dina föräldrar, minns du något från de tidiga åren i Turkiet?

– Nej, egentligen inget från den tiden eftersom jag var så liten. Min mamma är från Leksand och pappa från Turkiet och deras plan var från början att vi skulle bo i Sverige. Men numera åker jag säkert minst en gång om året till Turkiet eftersom vi har en hel del släkt där på pappas sida i första hand.

4. 2016 valde du att sluta med gymnastiken. Vad fick dig att ta det beslutet?

– Det var en hel del olika faktorer som gjorde att det blev så. Det hade varit ganska tufft med att flytta från Leksand till Eskilstuna. Jag kände en press hela tiden och efter VM 2015 var jag helt slut mentalt och började fundera på ett "vanligt" liv. Sedan blev det klart att tränarna (Helena Andersson Melander och Sebastian Melander) skulle flytta till Boston. Jag fortsatte över SM 2016 men kände sedan att jag inte ville flytta till USA med dem så i stället flyttade jag hem till Dalarna.

5. Nu har du gjort comeback. Vad gjorde att suget kom tillbaka?

– Jag kände att jag inte var klar. Det var lärorikt och bra att ta ett uppehåll och känna sig för. Men när Helena och Sebastian kom tillbaka till Eskilstuna kände jag att det kanske var dags för comeback. Det ångrar jag inte en sekund. Runt jul 2017 tog jag beslutet och sedan flyttade jag hit igen i somras och kombinerar högskolestudier med träning.

6. Är ditt mål landslaget och mästerskap?

– Det är absolut mitt mål. Egentligen skulle jag börjat tävla under hösten men jag har varit skadad i ena knät och precis kommit i gång igen. Min förhoppning är att komma med till EM till våren, sedan får vi se hur det går med allt.

7. Vad betyder tränarna Helena Andersson Melander och Sebastian Melander för dig?

– De är väldigt viktiga och de är enormt duktiga på att vara stöttande. Eftersom jag pluggar vid sidan om anpassar de mycket av min träning efter studierna. Sedan är de skickliga på att skilja träningen från livet vid sidan om gymnastiken. Har jag en dålig dag i träningshallen släpper de det direkt och går vidare. Det är jätteskönt.

8. Du är uppvuxen i Leksand. Gillar man hockey automatiskt om man är från orten?

– ... ha, ha ... de flesta gillar hockey i Leksand och Dalarna. Men inte jag, det är inte min grej.

9. Hur ser en perfekt ledig dag ut för dig?

– Då åker jag kanske hem och hälsar på föräldrarna i Leksand. Det blir inte så ofta eftersom skolan och gymnastiken tar det mesta av tiden. Åker jag inte till Dalarna är det skönt att bara ha en slappardag och kolla på serier. Det är avkopplande.

10. Berätta om din bästa semesterresa och varför den blev så lyckad?

– Det var i samband med att jag lagt av med gymnastiken 2016. Jag och mamma åkte en vecka till Turkiet och bara njöt av sol och bad. Det var oerhört skönt.

11. Har du någon gång gjort bort dig och velat sjunka genom jorden?

– Det har väl hänt ... jag minns när jag gick på mellanstadiet och frågade en lärare om hon var gravid. Det var hon inte och det kändes jättepinsamt när hon svarade nej på frågan.

12. Om du fick bli vilken person som helst för en dag, vem skulle det vara och varför?

– Det vore kul att vara Simone Biles för en dag och känna hur det är att vara överlägset bäst i världen på gymnastik (Simone vann bland annat fyra guld vid VM senast). Hon är så sjukt duktig och när hon tävlar handlar det inte om vem som ska vinna utan vem som blir tvåa efter henne. Hon är one of a kind helt enkelt.

13. Finns det något du önskar du var bra på men inte är?

– Laga mat. Jag är jättedålig på det. Tacos fixar jag och sedan kan jag hacka sallad ... ha, ha ... Det är tur att min rumskompis Saga är mycket bättre på det än jag.

14. När grät du senast?

– Jag gråter mest hela tiden. Ser jag något fint i en film eller så kommer tårarna direkt. Jag är väldigt känslig av mig.

15. Är du vidskeplig?

– Nej, inte det minsta. Jag tror jag skulle få panik om jag kände tvång att ha på mig något speciellt eller så för att jag tror det går bättre då.

16. Tror du på Gud?

– Nej, det kan jag inte påstå.

17. Vad ska man göra för att du ska bli riktigt irriterad?

– Jag är ganska bra på att inte störa mig på olika saker, men om någon uppenbart ljuger blir jag sur. Det är inget jag tolererar.

18. Vilka är dina favoritredskap i gymnastik?

– Jag är mångkampare men absolut roligast är barren. Det kanske är för att det är ett så onaturligt redskap att jobba med. Absolut tråkigast är hopp. På en vanlig träning kör vi alltid alla de olika redskapen för att få mångsidigheten.

19. Ni gymnaster tränar oerhört hårt. Vad får dig att orka?

– Man vänjer sig, men visst är det ett pusslande att klara av runt 25 timmars träning i veckan och skolarbetet vid sidan om. För mig är det extremt viktigt med sömnen och att äta rätt. Jag märker direkt att det går sämre att träna om jag får en natt med mindre sömn än vanligt.

20. Till sist, vad gör Ece Ayan om tio år?

– Oj ...ha, ha ... då är jag 30 år. Förhoppningsvis har jag pluggat klart och har ett bra jobb. Sedan vill jag gärna ha familj också. När det gäller gymnastiken vet jag inte riktigt, fast eftersom jag älskar sporten så mycket så kan det hända att jag även är tränare i någon form.

[fakta nr="1"]