Jag ska inte säga att Guif var riktigt nära att skaka Kristianstad.
Men ... till skillnad mot ett flertal möten med skåningarna de senaste åren var Eskilstunakillarna varken utspelade eller chanslösa.
Och jag kan inte låta bli att åtminstone gräma mig lite, lite över två missade straffar och några bommade frilägen när chansen till hygglig närkontakt dök upp i andra halvlek.
Hade Guif varit mer kliniskt framåt undrar jag om inte Kristianstad darrat till ännu mer än de emellanåt ändå gjorde.
För Guif störde faktiskt mästarna i perioder.
5-1-försvaret där kapten Tholin är motor bet ganska bra och det både missades och gnälldes en hel del från hemmaspelarna.
Som dock ändå red ut ... ja, kanske inte stormen, men väl vindpustarna som guifarna åstadkom genom sitt sätt att aldrig ge slaget förlorat.
Kristianstad är dock inte Sveriges bästa lag för intet. De har dessutom inte heller förlorat på hemmaplan sedan Abba vann schlagern eller så.
Att bryta den trenden har många försökt de senaste säsongerna. Men ingen har lyckats på över 60 försök.
Fast någon gång ska en torsk komma.
Och varför skulle inte Guif kunna vara laget som fixar den skrällen?
Nåväl, det som kallas slutspel har äntligen startat. Men till skillnad från när hockeyn drar i gång årets höjdpunkt med matcher typ varannan dag så handlar det i Guifs fall om spel varannan vecka.
Något jag kan tycka är trist.
Vilket även tar bort en del av den där härligt griniga inramningen som är en del av charmen med matcher där samma lag möts i bäst av fem.
Men så är det i handbollens värld även om det borde gå att göra något åt,
För visst känns det lite fånigt att cupspel i Europa, träningslandskamper och ligaslutspel inte synkar bättre.
Det är i alla fall min spontana åsikt i ämnet.
Men, men ...
Rond ett mellan de skyhöga favoriterna och uppstickarna i rött är avklarad.
Som väntat har mästarna 1–0.
Efter att ha sett söndagens möte finns dock hoppet kvar.
Guif kan med bättre skärpa framåt mycket väl kvittera matchserien när den fortsätter på påskdagen.
En del positivt fanns också att ta med sig.
Som det offensiva försvaret jag nämnde tidigare.
Kristianstad trivdes inte riktigt bra mot den spelformen även om jag tror Guif behövt och sannerligen behöver en bättre start nästa gång.
Mot de skånska superstjärnorna håller det nämligen inte att vara ett jagande lag från minut ett.
Nej, ska det skrälla gäller det att vara med från början.
Helst dessutom skaffa sig ett skapligt försprång också.
För som bekant är Kristianstad inte vant vid att ligga under eller förlora. Och visst vore det kul att se hur laget reagerar om det hamnar under lite stress och press.
Påskdagen är det alltså hemmamatch och jag hoppas verkligen att Stiga Sports Arena fylls till bredden.
Då vankas nämligen handbollsfester gånger två till priset av en.
Först lirar damerna sin första kvalmatch till högsta serien.
Sedan ska herrarna försöka välta Goliat genom blixtrande snabbt spel.
Fighter jag inte tänker missa och tänk vad kul det vore med dubbla hemmasegrar inför 4 000 på läktarna.