Kommunstyrelsen och fullmäktige i Strängnäs kan vänta sig en begäran att plocka fram pengar till ett kungligt museum, till Gustav Vasas ära.
En särskild förening har bildats, med syftet att till 1523 åstadkomma ett Gustav Vasa-museum i Strängnäs. Motiveringen är att Gustav Vasa, som redan erövrat landet militärt, upphöjdes till kung i Strängnäs 1523 och att detta enligt föreningens ordförande (ST 20/4) ska ses som inledningen på Sveriges stormaktstid.
Kommunens folkvalda bör möta det kommande kravet på pengar med försiktighet, svalka och god insikt i Sveriges historia.
Kommersiellt är det möjligen riktigt att det går att få större reklamvärde genom att knyta ett museum till en kungs minne. Men detta är också en förvrängning av svensk historia. Kungamakt har funnits i otaliga länder, vanligen i förtryckets, vanstyrets eller slöseriets form. Även om Gustav Vasa var en av de mer betydelsefulla kungarna och en av de påfallande personligheterna i regentlängden är det ändå helt andra saker än kungamakt som gjort Sverige till ett fritt land och ett föredöme för andra demokratier. Det är riksdagen, tryckfriheten, reformationen, folkrörelserna och mycket annat som gjort Sverige till Sverige.
Men dessutom skulle ett Gustav Vasa-museum just i Strängnäs vara en snedvridning av historien, både när det gäller bilden av Gustav Vasa och bilden av Strängnäs. Det är riktigt att rikets härskare Gustav Eriksson lät sig väljas till kung utanför domkyrkan den 6 juni 1523. Det skedde i den medeltida landslagens former, alltså under medverkan av delegationer från lagsagorna – landskapen som var delstater i den dåvarande förbundsstaten Sverige. Men i riksdagens historia var detta inte något viktigt steg framåt Det var inte heller de båda riksdagar som senare under Gustav Vasas tid sammankallades till Strängnäs 1529 och 1547.
Den stad där Gustav Vasa verkligen genomdrev de beslut som drog slutstrecket efter den svenska medeltiden var Västerås, framför allt genom reformationsriksdagen 1527. Är någon plats den rätta för ett museum över Gustav Vasas politiskt-historiska betydelse är det Västerås. Strängnäs är helt enkelt fel stad.
Dessutom skulle museet inte vara någon prydnad för staden. Det religiösa innehållet i reformationen var inte kungens, utan Olaus Petris och många andras verk. Kungen själv fick visserligen stor historisk betydelse, men han hade en rad av monarkismens obehagligare egenskaper, våldsmakt, brutalitet och en inställning att landet och dess ekonomiska avkastning till stor del var hans privategendom.
Strängnäs är en av de viktigaste städerna i Sveriges något äldre historia, domkyrkan är inte bara ett gudstjänstrum utan också ett historiskt museum av stort format. Karl IX som är begravd där hade större betydelse för Sveriges senare utveckling än Gustav Vasa och han hade långt mer anknytning till Strängnäs.
Men de märkligaste historiska gestalterna i Strängnäs var verksamma i kyrkan. Båda de främsta reformatorerna Olaus Petri och Laurentius Andreae arbetade i Strängnäs. Några av Strängnäsbiskoparna, som Laurentius Paulinus Gothus på 1600-talet, mössornas partiledare Jacob Serenius på 1700-talet och den framträdande antinazisten Gustav Aulén på 1900-talet var mycket betydelsefulla lärda män, med inflytande långt utanför Strängnäs. De skulle långt mer än Gustav Vasa vara historiskt rätt personer för ett museum i Strängnäs.
Monarkismens snedvridning av historieuppfattningen är till skada. Den bör inte understödjas med kommunala medel.