När det är dags för seriepremiärer brukar man i regel ha hygglig koll på det lag som ska bevakas.
Så är det inte den här gången.
När AFC Eskilstuna på lördag möter Brage hemma på Tunavallen i Superettan vet jag ärligt talat inte vad jag ska tro.
Är förra årets allsvenskar ett lag för toppen? En klubb som kan utmana om att direkt ta sig tillbaka till finrummet?
Eller är AFC modell 2018 hänvisade till att i första hand försöka klara kontraktet?
Ja, efter att ha sett namn efter namn rulla förbi som provspelare måste jag säga att det är i princip omöjligt att veta vad som väntar.
Spelare har kommit och gått i en aldrig sinande ström.
Därför får vi helt enkelt avvakta och se.
Laget behöver säkert ett antal matcher innan det går att börja fundera på om det är fågel eller fisk.
Superettan är alltså serien som gäller i år.
Är förstås inte lika kul som Allsvenskan.
Ändå ska det bli spännande att se hur nivån är i den näst högsta serien.
Dessutom finns det en rad klassiska lag att se fram emot att få titta på.
Som Helsingborg, Gais, Degerfors och Öster. Bara för att nämna fyra av säsongens motståndare.
AFC har under våren testat sig fram.
Nya tränaren Nemanja Miljanovic har haft olika startelvor i varje match.
Vilket gör att det förstås inte är helt lätt att sätta ett spel på försäsongen.
Förra säsongens stjärnor Omar Eddahri, Mohamed Buya Turay, Chidi Omeje, Alireza Haghighi, Daniel Björnquist och Ludvig Öhman Silwerfeldt har tillsammans med en stor del av övriga truppen dragit vidare.
In har i stället kommit spelare från alla möjliga ställen. Killar som säkert är skickliga och som så klart ska få chansen att visa att de kan ersätta alla som dragit.
Några är ändå kvar. Alexander Michel och Robert Åstedt är två av dessa och båda känns som killar med ett starkt AFC-hjärta.
Tror jag kommer att behövas i år och dessutom är det väldigt kul att laget faktiskt lyckades plocka tillbaka en av förra säsongens bästa spelare.
Pratar om mittfältaren Anel Rahskaj som jag tycker är för bra för Superettan. Men att han ändå väljer Eskilstuna ska förstås klubben och fansen vara väldigt glada för.
Rashkaj är den givna motorn som absolut inte får gå sönder.
Seriepremiären är på påskafton av alla dagar.
Ska bli mycket intressant att se om Eskilstunaborna avbryter äggätandet för att gå på fotboll.
Hur som helst borde det komma åtminstone runt 1 500–2 000 åskådare mot nykomlingen Brage.
En match som känns ganska viktig att vinna.
Dalkarlarna har på försäsongen kört över AFC med 4–1 i en träningsmatch.
Den gången var det dock full fart framåt och ingen täckning bakåt som gällde för AFC som jag ändå tycker får gälla som knapp favorit nu.
Utan att vara det minsta säker på var Eskilstunalaget står hoppas jag ändå det blir en bra start i serien.
Kan AFC vara med där uppe tror jag också intresset sakta ökar för att kolla in matcherna på Tunavallen.