Egentligen borde allt vara frid och fröjd.
Mungiporna peka uppåt och optimismen stor inför comebacken i Allsvenskan.
I stället är det tvärtom.
Det som händer just nu på spelarfronten i AFC Eskilstuna är bland det rörigaste och struligaste jag stött på under åren som sportjournalist i stan.
Att vd-n och sportchefen Azad Budak officiellt fick lämna klubben den 13 januari på grund av att han och övriga ledningen hade annan syn på verksamheten får mig nämligen också att grubbla.
Vore jag konspiratoriskt lagd skulle jag misstänka att den plötsliga spelarflykten och Budaks avsked hör ihop.
Påstår inte att det är så.
Men saker sker oftast inte av en slump och det är ju faktiskt Budak som tidigare enväldigt bestämt vilka som ska värvas och varit/är jättekompis med många av spelarna.
På lördag spelar AFC sin första träningsmatch.
Vad tränaren Nemanja Miljanovic ska ställa för lag på benen är ytterst ovisst.
Helt klart är dock att nu måste det bli skärpning.
AFC är tillbaka i Allsvenskan.
Det får inte slarvas bort.
Ska laget ha skuggan av en chans att slippa en repris från 2017 behöver det hända grejer nu.
Flera försvarare, mittfältare och forwards är nödvändigt att värva.
Förmodligen även en ny målvakt eftersom Curci framöver ska se till att hålla nollan i Hammarbys färger i stället för AFC:s.
Visst har AFC två skapliga målisar kvar i truppen.
Men är det allsvensk klass på dem?
Det är en av väldigt många frågor som klubben behöver ställa sig och hitta svar på de närmaste veckorna.