Sebastian Larsson är hemma på besök i Eskilstuna när tidningen möter honom i Vilsta.
Den 9 juni var han med och skrev historia då Sverige lyckades vända och vinna mot självaste Frankrike på Friends arena i VM-kvalet.
‒Det var en fantastisk avslutning. Det är just en sådan där match man kommer minnas när man slutat spela fotboll och tänka tillbaka på landslagskarriären. Det finns några tillfällen som sticker ut och just den här matchen mot Frankrike är definitivt med i den kategorin, säger Sebastian Larsson och i nästa andetag:
‒Ett fullsatt Friends mot storfavoriten Frankrike och vi avgör i sista sparken.
Du kom in i 77:e minuten och hade pigga ben. Vad tänkte du med den där löpningen som blev upprinnelsen till målet som redan blivit en klassiker?
‒Först och främst, om jag ska vara helt ärlig så var det inte så att jag tänkte att den här löpningen skulle resultera i ett vinnande mål. Det handlade mer om att vi skulle få chans att komma upp och att den franske målvakten Hugo Lloris var tvungen att slå iväg den på en touch. Jag ville inte att vi skulle bli kvar i eget straffområde. Som tur var, blev det ju bättre än så.
Och just nu leder ni gruppen. Hur ser du på de återstående matcherna?
‒Nästa samling mot Bulgarien och Vitryssland borta blir viktig. Vi har gjort det väldigt bra hittills men det har trots allt bara gått sex av tio matcher i kvalet. Det gäller att fullfölja om vi ska till VM. Men vi har gett oss själva ett bra utgångsläge.
Förstår att du siktar på kommande mästerskap. Men hur tänker du efter det?
‒Jag har inte tänkt så långt fram. Jag har inte några tankar på att jag vill tacka för mig utan det här är bland det bästa som finns fortfarande, att få representera Sverige och spela i landslaget, säger 32-åringen.
Du gjorde din A-landslagsdebut 2008 och du har avverkat två förbundskaptener (Lars Lagerbäck och Erik Hamrén). Vad tycker du om förbundskapten Janne Anderssons ledarskap?
‒Han har fått ihop gruppen på ett extremt bra sätt. Janne är väldigt öppen. Han står för en väldigt öppen miljö, där han vill att vi ska jobba tillsammans och det har man tydligt märkt av.
Du har haft ett tufft år med Sunderland. Ni trillade ur Premier League. Varför?
‒Vi har haft ett antal år där vi legat där nere men har då lyckats hålla oss kvar. I år var steget för långt. Det var turbulent med tränaren som kom in sent och många nya spelare, igen. Nä, vi fick inte ihop det helt enkelt. Efter 38 omgångar ljuger inte tabellen, då förtjänar man att åka ut.
Du har varit i Sunderland sedan 2011. Hur kommer det sig att du varit i samma klubb så länge?
‒Jag har varit ganska länge i alla mina klubbar. Både jag och familjen har trivts bra och för mig är det bästa stället att spela fotboll Premier League.
Du har varit på flera positioner i klubblaget och nu senast i landslaget. Vilken position vill du helst spela på?
‒Jag är en helt annan fotbollspelare än för fyra–fem åren sedan och det är centralt jag trivs bäst och det är där jag tror jag får ut mest av mitt spel.
Ditt kontrakt med Sunderland går ut sista juni. Det har ryktats om Turkiet och Kina. Vad blir det härnäst?
‒Jag har inte haft någon kontakt med min agent under landslagssamlingen. Vi bestämde att ta det efteråt men visst hade det kommit in lite förfrågningar redan innan landslagssamlingen men jag håller alla dörrar öppna.
Kan det bli så att du blir kvar i Sunderland?
‒Allt är aktuellt i dagsläget.
AFC Eskilstuna?
‒Det är kanske inte aktuellt just nu. Men man vet aldrig i framtiden. Jag hoppas kunna fortsätta utomlands några år till.
Det har hänt lite i Eskilstuna sedan du spelade fotboll här. Både Eskilstuna United och AFC Eskilstuna lirar i högsta serien. Hur ser du på det?
‒Det är otroligt starkt av United att kunna etablera sig så snabbt och bra som de har gjort. AFC som är ny här i staden, är något jag tycker är jätteintressant. När vi har allsvensk fotboll i Eskilstuna, då tycker jag man ska välkomna dem. Sedan får vi hoppas att resultaten vänder, det är inget som är avgjort ännu.
Ni hade bröllop förra sommaren. Vad händer denna sommar?
‒Förra sommaren var full fart men i år blir lite lugnare. Man känner att man varit iväg från sin familj. Så framförallt ska det bli skönt att få tid tillsammans och bara ha en helt vanlig semester, avslutar Sebastian.