Hon beskriver sig själv som en snäll, omtänksam och glad person. Efter att ha pratat med Isabell ett tag är känslan densamma.
Helt enkelt en ödmjuk tjej som brinner för bordtennis.
— Jag började för att min syster hade börjat. Jag var ungefär elva år då och tyckte det var kul, säger nu 19-åriga Isabell.
När hon var 15 bytte Edén från moderklubben Arboga BTK till Köping, där hon även går bordtennisgymnasiet.
Varför blev det Peng Da?
— Jag frågade när de var med i division 1 om jag fick spela där och det fick jag, säger Isabell som fortfarande bor i Arboga.
— Jag är med i Köpings BTK och spelar bara serien för Eskilstuna.
Du är den enda i Peng Da som vunnit en match hittills.
— Det är väldigt tufft. Jag skulle själv behöva höja mig i den serien och skulle egentligen spela som tredje eller fjärde tjej. Just nu räcker vi inte till för att vinna lagmatcherna. Det behövs bättre spelare, säger Isabell och fortsätter:
— Jag hoppas att laget förstärks efter årsskiftet. Jag hade förväntat mig att han (Sven Löfgren i Peng Da) fixat ett bättre lag. Det lag vi har är bra men vi räcker som sagt inte till. Det är synd att inte Maria-Pia (Lorenzotti från Uruguay) är kvar. Hon har precis kommit hit igen och spelar för Team Mälarenergi nu. Jag vet inte varför.
För Peng Da väntar Spårvägen och BooSpåret under lördagen. Ett sammandrag som spelas i Eskilstuna, eller rättare sagt i Torshälla efter allt hallstrul.
— Vi ska bara gå in och göra vårt bästa. Men det blir tufft, säger Edén.
Eskilstuna har tidigare satt stora avtryck på bordtenniskartan. Har du koll på historien?
— Inte så jättemycket. jag vet att det fanns någon riktigt bra spelare där.
Isabell tänker innan hon fortsätter...
— ... ja, just det. Kjell Johansson hette han.
Du pluggar och tränar i Köping. Bor i Arboga och spelar för Peng Da. Snurrigt?
— Nej, det funkar bra.
Hur ofta tränar du?
— Sex till åtta pass i veckan.
Dina styrka som spelare?
— Min backhand.
Ditt bästa vapen?
— Forehand.
Finns det någon svaghet?
— Ja, det är nog forehandsflippen.
Är du en offensiv eller defensiv spelare?
— Mest offensiv. Jag vill helst öppna först och få ett offensivt spel.
Vad har du för mål med pingisen?
— Kortsiktigt att spela bra i Elitserien och hålla oss kvar så jag får fortsätta spela där, säger Isabell som även hoppas få delta i SM och GP-slutspelet nästa år.
Vad har du för dröm?
— Att bli så bra som jag någonsin kan bli.
Vad tror du krävs för att inresset för bordtennis ska öka?
— Kanske med pingisbord på skolgårdarna, ha pingis på idrotten i skolan och fler småtävlingar för nybörjare.
Du säger i faktarutan här intill att du är blyg. Det märks inte så mycket.
— Jag har alltid varit blyg men det var värre när jag var yngre.
Vännerna är det som oftast gäller för Isabell då hon inte pluggar eller lirar pingis.
— Vi gör allt möjligt. Vi umgås, fikar, shoppar och ser på film.
Du gillar att shoppa, vad handlar du mest?
— Kläder.
Känner du att du, exempelvis i skolan, är en stjärna?
— Det finns många duktiga pingisspelare här. Jag går inte runt och tänker på att jag är bättre än alla andra.
Pingisen har tagit Isabell till Estland, Kina och Danmark.
— Vi var på träningsläger i Kina i somras. Det var andra året i rad och riktigt kul. Vi bodde på ett pingiscenter och tränade varje dag men vi hann med lite nöjen också. Det är kul att få besöka Kina och se hur det är där.
Vad tycker du är den största skillnaden, pingismässigt, mot Sverige?
— De tränar på ett helt annat sätt i Kina. Det är tre pass per dag, varje pass är tre timmar och det är samma övningar hela tiden. Här i Sverige är det mer varierat och vi tränar två pass om dagen. De kör ingen fys alls utan har bara pingisträning. Vi har gemensam fys.
Isabell ska alldeles strax iväg på ännu en träning. Inställningen verkar vara på topp och känslan är att hon skulle kunna lira bordtennis dygnet runt.
— Jag tycker det är kul att spela och tävla, säger Isabell.